Ett återkommande problem för att många faktiskt inte kan ta till sig och förstå hur jobbigt något är för mig och hur hemskt jag upplever saker är för att jag allt som oftast levererar ändå. I motgångar drabbas jag aldrig av det klassiska symptomet på depression att man vill sova hela tiden. Jag kan fortfarande sitta uppe halva natten och göra klart det som jag lovat barnen. Även om jag känner mig betydligt mindre effektiv på grund av att jag hela tiden dräneras på energi så gör jag ändå mer än vad många fixar under sitt "normal-läge". Då vi alltid döms utifrån samhällets syn så missas då personer som inte passar in i den mallen.
Mycket av min energi har jag dock hämtat i trädgårdsarbetet och genom att vara ute i skogen, två saker jag knappt kunnat göra den här hösten på grund av foten. Nu när jag gör något igen så svarar min kropp omedelbart med att ge mig ont i foten igen. Så det är minst sagt en lång rehabilitering som väntar. Och rehabilitering är som sagt vad svårt (se lucka 16).
Så efter att blivit klar med barnens nya tomtar sent igår kväll så plockade jag fram mina pusseljulkulor. Varje år pusslar jag dem och varje år tar jag isär dem innan jag lägger undan dem för att just kunna pussla nästa år igen. Det är en ritual jag vill göra. Så där sitter jag sent på natten precis före julafton och pusslar mina julkulor. Första kulan går bra. Men andra kulan. Jag hittar inte den 13:e biten. Hur jag än letar och sorterar och pusslar klart ändå, kollar i asken, kollar i andra asken, letar i soffan, känner igenom kläderna, letar UNDER soffan jag dammsög och städade under så sent som samma eftermiddag. Nej, biten är och förblir borta.
Nu på morgonen har jag öppnat Smart-store-lådorna med julpynt och letat där, utifall att locket på pusselasken gått upp och den trillat ut. Jag kollade även i lådan med julgranspyntet som var uppe och igång igår. Ingen pusselbit. Att just den 13:e biten fattas bekommer mig inte särskilt mycket. Men hela delen att en bit saknas. Det är väldigt talande, för det är just så jag känner med hela livet just nu, att något saknas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar