Jag har ärligt ställt mig frågan många gånger sedan flytten, varför går det inte att hitta ett jobb med bra arbetsmiljö här nere?
I Luleå arbetade jag som lärarvikarie de sista åren och hann avverka en hel del olika skolor även om jag snabbt hittade mina "favoriter". Den problematik som jag mött här nere har inget motstycke i någon av mina arbetsplatser i Luleå, vare sig i skolan eller när jag jobbade för bemanningsbolag. Faktum är att en sak kommer ofta tillbaka till mig, det var en klass på en av mina favoritskolor som jag faktiskt gärna undvek (tack och lov så var det enkelt att läsa på om arbetslagen och se till att inte vikariera i just det arbetslaget) och framför allt tyskagruppen. Det var utan tvekan en av mina värsta vikarieerfarenheter någonsin. Men det är här det blir speciellt, när jag kom tillbaka till skolan nästa gång så kom den läraren fram till mig och bad uppriktigt om ursäkt för sin klass och tackade mig för att jag gjort så gott jag kunnat.
Hoppar vi nu framåt i tiden till när en av mina klasser på min första skola här nere verkligen betedde sig som svin och jag tvingades kalla in back-up till lektionen. Rektorerna frågade mig efteråt om jag "hade en dålig dag", jag blev så arg på dem! Eleverna gör en koordinerad attack mot mig men jag blir tillfrågad om jag har en dålig dag! Jag sammanfattar sedan mina första veckor på den skolan i ett sju-sidigt brev som jag mailar under helgen till båda rektorer OCH skyddsombudet (tillika arbetslagskollega). Ingen av dem svarar. Ytterligare en vecka till av helvete, sömnrubbningar på grund av schemat som ändras vid midnatt varje dygn och jag sjukskriver mig. Det bemötande och den avsaknad av stöd på arbetsplatser här nere har verkligen chockat mig.
Även efter att jag lämnade skolans värld och hamnade på biblioteket så visade sig även det vara en kaotisk arbetsplats. Även om det mesta inte drabbade mig personligen - förrän jag tvingades sluta på grund av missbruket av tidsbegränsade anställningar. Så vad är det för fel på arbetsplatserna här nere?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar