Vi gjorde allting rätt när vi planerade för flytten, vi försökte rensa och gallra (med varierad framgång förvisso) och vi började packa systematiskt (också med varierad framgång), vi lånade släp och vi körde en del grejer till tippen och en del skänktes bort. Vi hörde oss också för med vänner och bekanta när firmor skulle anlitas. Vår kompis Mia påtalade att några fått sin städning underkänd i besiktningen så jag tog kontakt där och frågade vilken firma de anlitat - vi valde en annan! Kvartersvärden var riktigt imponerad och bad om att få veta vilken firma vi anlitat då de ibland måste anlita städning själva vid utflytt och det är alltid bra att veta vilka som gör ett bra jobb. Vi frågade kompisar vilken flyttfirma de anlitat och så blev det också.
Men så var det frågan med köksbordet. I Luleå hade vi ett fult och slitet men väldigt funktionellt furubord med en extra iläggsskiva som smidigt kunde förvaras under bordsskivan när man inte använde den. Jag köpte det begagnat för några hundralappar elva år tidigare så det hade definitivt gett valuta för pengarna. Men det var ju så himla fult och slitet! Vi velade om vi skulle ta med det eller ej. På plats fanns det ett ännu mer begagnat köksbord i fulare skick. Vi valde att ta med oss vårt och det som stått i köket här stod därför utomhus med vaxduk över sig när vi kom (lite skydd för väder och vind i alla fall).
Köksbordet gick sönder i flytten. Det lastades illa på det och stommen till benen knäcktes. Bordsskivan var dock hel. Inte så mycket att göra åt, det fula, lätt regnhärjade bordet från trädgården lyftes in igen och det var det bordet vi använde fram tills köksrenoveringen drogs igång. Vid sidan av köksbordet så var det lite annat smått som repades i samband med flytten och en golvlampa gick sönder. Jag pratade med flyttfirman och blev lovad kompensation. Detta glömdes dock bort så jag fick påminna dem några månader senare och då tog det fart. Självklart ska en kund inte behöva vänta så länge på ersättning. Jag ombads räkna ut värdet av det som gått sönder så jag gick helt enkelt ut på nätet och kollade på vad ett likvärdigt bord skulle kosta (tittade i första hand på IKEA och andra budgetalternativ i och med att bordet trots allt var bättre begagnat från början). Jag kom fram till ett belopp och de ansåg det rimligt och betalade ut direkt. Inget krav på kvitton och att jag måste ha ersatt allt på en gång (detta kvittokrav dök nämligen upp från B's sida, vilket innebär att de alltså förväntade sig att vi skulle höra av oss varje enskild gång något blev ersatt för nya ersättningskrav, istället för att som vi föreslog betala en engångssumma för det uppskattade värdet).
Det dröjde också till februari 2020 innan vi slutligen köpte nytt köksbord. När vi trodde att köket var klart, vi stannade och tittade på möbler i Ingelsta på väg till Stockholm och provade ut något som kändes rätt. Jag försökte förhala leveransen så mycket jag kunde efter att vi insett att köket verkligen inte var klart och skulle behöva göras om. Men hur länge som helst gick det inte. Så sedan april 2020 har våra nya köksmöbler stått i sina kartonger ute i boden och väntat på att få packas upp. Vi kommer knappt fram till hyllorna och våra saker därinne så ur förrådssynvinkel är det bara allmänt uselt. Men vi köpte möbler för att vi trodde på A och B när de sa att köket var klart, för att vi trodde att de hade gjort ett bra arbete.
När jag äntligen får sitta och äta vid mitt nya köksbord vet jag inte. Jag bara hoppas att jag fortfarande tycker om det när det faktiskt slutligen kan packas upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar