Ganska nyligen berättade jag ju om när Johan nästan hoppade och skuttade av förväntad uppskattning för att han hade våttorkat badrummet. Trots att det fanns kvar skäggstrån, damm och fläckar lite varstans över golvnivå så var detta en stor handling som trötta lilla jag borde se på en gång hemkommen från jobbet.
Idag när jag kommit hem från skola, välbehövlig massage (oj vad hon tyckte min rygg var stel och oj vad hon fick den att knaka), lite matinköp samt en vända in på vårdcentralen så tog jag genast itu med att fixa mig mat så jag skulle hinna äta innan jobbet. Medans pastan kokar så ser jag återigen allt det vidriga dammet och gruset överallt. Sagt och gjort, jag dammsuger de delar av vardagsrummet som går att nå (mattan är nu vackert vinröd igen istället för daskröd), ignorerar faktumet att varje gång jag stöter till bokhyllan så virvlar det upp damm från hyllorna, storstädning får det bli en annan gång. Fortsätter ut i hallen, dammsuger köket och den lediga golvytan i sovrummet och även en bit in i kontoret (det finns nästan inga trösklar i lägenheten så när man väl har dammsugarn framme är det lika så gott att ta allt). Tar sedan trappan ner till hallen där det på sistone bott dammråttor stora som tennisbollar. Både jag och Johan har upprepade gånger påtalat behovet av städning av just trappen. Nere i hallen hivar jag ut matta och dörrmattor, dammsuger upp grus, löv och damm. Ställer sedan allt till rätta igen. Vi pratar alltså stor skillnad!
Så när jag i vanlig ordning ringer Johan för att säga till att jag är på väg hem från jobbet (hans svar var: "gaah!!", man skulle kunna tro att det är uppskattat att jag för ovanlighetens skull inte blir kvar till 22 på kontoret men tydligen hade han räknat med den där sista halvtimmen för att hinna få undan disken) så frågar jag om han såg något annorlunda när han kom hem idag. "Va, vadå?" Geniknölarna maler. "Du har plockat undan skor så mina kängor fick plats!" Vilket i och för sig var sant.. förutom att det gjorde jag redan igår.. Efter ytterst odiskreta hintar så kommer han till slut på det.
Så vad kan man dra för slutsats av det här? Den manliga insatsen förväntas märkas och framför allt uppmärksammas omedelbart medans den kvinnliga, ja vadå? Jag hade faktiskt förväntat mig lite reaktion då hallen utan alla löv och mattor på sniskan såg betydligt prydligare ut än tidigare idag. Men ska man vara förvånad?
Någon som har en åsikt?
PS. Johan skäms...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar