Insektsföljetongen!

Mina diskreta hintar till Johan om att städa hallen (à la: "städa hallen!") på sistone har inte riktigt gått fram. Anledningen till detta projekt är all grus som låter sig dras in under vintern, nu är det dock nästan sommar. Visserligen ligger det snö kvar lite varstans men vägarna är barmark och kommunen har varit ute och sopat upp det mesta grus som de under vinternmånaderna i omgångar öst ut. Alltså är det läge att städa då ursäkten "men vi drar ju ändå in mera grus snart igen" inte längre håller.

I alla fall, idag satte jag Johan på disktjänst och tog själv itu med hallstädningen. Under min fina, i slöjden, egenhändigt gjorda stövelknekt i form av en kanin hittade jag ett rejält spindelbo. Faktumet att vi sällan använder stövelknekten kunde inte varit mer uppenbart då nätet gick långt upp mellan öronen på kaninen. I nätet fanns det två skelett av små spindlar, ett tiotal döda myror och så arkitekten själv: en svart liten fetknopp till spindel! Någon har uppenbarligen levt gott i vinter på våra inomhusmyror.

Som tack för att han i vinter hållit vårt myrbestånd i schack så vräkte jag spindeln genom att dammsuga sönder hans bo. Jag vet, kanske lite elakt men tja, jag ville faktiskt inte ha ett stort spindelbo i hallen! Lika lite som jag ville ha ett mellan fönstret och köksgardinen, eller den som byggt bo mellan stammarna på min Gingsengfikus.

Hallen ser annars riktigt fin ut nu, även om det inte blev komplett städning, vi har pågående tvättid så det lämpade sig inte riktigt för våttorkning den här gången. Så än har Johan chansen att få städa hallen en dag.

En mörk dag..

Ny dator har länge stått ganska högt upp på min lista över saker som behöver införskaffas, det var en av tre saker jag funderade på när jag fick mina julpengar av morfar förra året (det resulterade istället i en ny klarinett). Saken är som så att jag har under åren samlat på mig flertalet datorer, lite smittad av att vara omgiven av datapojkar under det senaste decenniet. När jag flyttade till lägenheten så hade jag fyra (brukbara) datorer med mig.

• Min DOS-dator, en gammal ombyggd dator som jag fick i födelsedagspresent för ett antal år sedan vars enda funktion är att spela gamla DOS-spel som inte fungerar på moderna datorer. Den funkar till relativ belåtenhet.
• Min Linux-dator som jag mest använde till att irc:a på, den började morra oroväckande förra våren och blev således nerstängd.
• Min stationära dator som har hängt med i en ganska många år vid det här laget. Den är min huvuddator, det är där bilder, dokument, spel etc ligger på. Den började låta oroväckande i vintras och är inte längre i bruk lika ofta som den brukade.
• Min laptop, egentligen den dator jag använt mest, den här är sedd på som min arbetsdator, därför har jag undvikit att installera massa spel och sånt på den, den har program för att visa film (man kan t ex koppla den till TV:n) och det är på den jag installerade itunes efter att jag vann mig en ipod. Igår la skärmen av.. Det går alltså rent teoretiskt att ännu arbeta med den, man måste bara koppla in den till en extern skärm. Vilket gör den ytterst värdelös som bärbar arbetsdator att t ex ta med sig till universitetet för att sitta och arbeta.

Så investering av ny(a) dator(er) har alltså gått från viktigt till akut! Jag vill ha både en fungerande stationär dator och en bra laptop just för att så är mitt system. Jag vill kunna spela spel och ha massa register och annat junk, men jag vill inte ha det på den dator jag arbetar med för det är distraherande. Så jag behöver en laptop att jobba på och en stationär dator för allt annat.

Så i ett försök att få ihop lite extra pengar köpte jag en trisslott, jag vann 25 kr...

Men om det råkar vara så att någon därute känner att den försummat mig på sistone så fritt fram att stilla det dåliga samvetet genom att skänka ett bidrag till Annas datorfond!

Det där med snarkningar..

Snarkningar är den klassiska sambo-frågan, många är det som helt plötsligt funnit sig försöka somna bredvid ett sågverk. Jag fick visserligen ganska tidigt en förvarning om att Johan hade tendenser att snarka men tja, man ger sig in i leken ändå. Hur jobbigt kan det egentligen vara? För det mesta inte alls, dels för att Johan inte snarkar så ofta och dels för att snarkningarna bara stör mig om jag inte kan somna.

Som nu i helgen när jag låg klarvaken och stirrade i taket och bredvid mig - på mage - ligger Johan och snarkar på. När vi gick och la oss hade han självmant gosat ner sig under lilla kudden (Johan gillar att sova platt, han sover mer eller mindre nedanför kuddarna snarare än på dem, med konsekvensen att sängen inte riktigt räcker till på längden). Fast efter att jag skrattande undrat varför han låg och gömde sig under kudden så lyftes den bort. Strax efteråt hade Johan somnat och låg där på magen och snarkade.

Vem snarkar egentligen när den ligger på mage???

Men snart inser jag att kudden faktiskt gjorde sig väldigt mycket bättre där den legat tidigare så försiktigt la jag helt enkelt tillbaka den för att dämpa ljudet lite så jag kunde somna. Johan märkte förstås ingenting alls, inte ens reagerade han på att han hade huvudet under en kudde när han vaknade (som sagt, han gosar ju ner sig så alldeles på egen hand!).

Hoppas nu ingen tror att jag försöker kväva Johan när han sover, jag var väldigt försiktig och han kryper ju trots allt in under kuddar helt på egen hand med jämna mellanrum. Jag mest bara åtgärdade missen att plocka bort kudden från det perfekta läget.

Insektsjakt!

Jag har ju tidigare berättat om att vi har lite myror i lägenheten, för det mesta håller de sig nere i hallen (och det kan jag leva med) men lite då och då så dyker de upp i köket eller vardagsrummet. Något jag inte alls gillar och Johan lät mig inte spreja gift direkt på myran i köket heller, han trodde inte det skulle fungera avskräckande på de andra myrorna (eller så var det bara att gå till extrem överdrift).

Förutom myror så har vi också lite små blomflugor, inga stora mängder utan någon enstaka här och var (förutom inne på extratoaletten som egentligen mest fungerar som förråd just nu och tja.. om man inte spolar på ett tag så kommer flugorna). Det är överlevnadsbart det med i alla fall (och ja, inne på toan fick jag giftspreja!!).

Sedan är det spindlarna.. Jag har egentligen bara sätt den där som hissade ner sig från taket i badrummet när vi klev ur duschen (vilket mest såg ut som en svart, suddig fläck när man försöker se genom vattenånga utan glasögon). Men så är det spindlarna vi inte ser! Som den som byggde ett nät i Ginsengfikusen. Eller den som i köket byggde en hängbro mellan fönstret och gardinen! Det sistnämnda ledde till att jag inför senaste tvätten bestämde att det var dax att riva ner och tvätta köksgardinen. Vilket nog var på tiden även utan spindelnätet, jag har inte tvättat några gardiner sedan jag flyttade in i lägenheten.

Samtidigt så dammsög jag runt fönstret, på elementet, tja lite överallt där jag kom åt. Förhoppningsvis fattade köksspindeln vinken och har flyttat!

Grannar med slagborr!

Cementväggar i flerfamiljshus har för- och nackdelar:

Fördelar: God ljudisolering

Nackdelar: Helvetiskt drygt att montera något på väggen utan redskap, som t ex en slagborr (och vid det laget så funkar inte ljudisoleringen längre)!

Idag drog grannarna igång med slagborren.. det var störande redan på eftermiddagen då jag var lite småkrasslig igen och ville vila och ta det lugnt, man kan inte vila när grannen kör med slagborr!!

Sedan gick vi och repade i vanlig ordning, kom hem i vanlig ordning, gjorde i ordning te i vanlig ordning, slog oss ner i soffan vid vanlig ordning för att slappa lite innan läggdax. Nu har klockan blivit 21.45, då drar grannen igång slagborren igen!! Kom igen! Kvart i tio en vardagkväll?? Slagborr?? Följt av hamrande, följt av mera slagborr och mera hamrande! Jag har aldrig varit så nära att ringa störningsjouren som jag var ikväll. Nu tog det visserligen slut med det där och jag hade telefonen ute i köket, hade den legat bredvid mig hade jag ringt direkt. Principiellt tycker jag inte man ska ringa störningsjouren utan att först ha försökt få grannarna att dämpa sig genom att gå över och ringa på, men slagborr så sent på kvällen, nääää!! Där går gränsen.

Det är inte första gången de leker med slagborr, men det brukar vara mera helgförmiddagar (också otroligt uppskattat för övrigt). Oftast tajmar de in det med att jag har huvudvärk (som ikväll, jag är ofta lite trött i huvudet efter repen och nu hade jag dessutom haft en seg dag).

I jämförelse så är deras evinnerliga stereospelande angemnämt, slagborr verkligen ekar i huset! Nästa gång (tro mig, det finns en nästa gång..) då ringer jag omedelbart och säger just som det är, det är inte första gången.

Nu förstår jag jag varför folk blev så upprörda..

Glömde bort att berätta om humorn som kom i brevlådan igår. Vi fick månadsbeskedet från ICA och våra personliga rabatter. Jag gillar det där med att rabatten är på varor som man faktiskt köper mycket av. En del blev ju väldigt upprörda när det började, jag förstod inte alls varför i början, det är ju klart bättre med rabatt på sånt man faktiskt köper än godtyckliga rabatter på varor man egentligen inte är intresserad av.

Men så var det vårt besked igår! En av våra rabatter är på Malacos snören, något som både jag och Johan köpt mycket av på sista tiden för när jag är sjuk så vill jag äta jordgubbssnören! Så är det bara. Så självklart att folk blev upprörda! Helt plötsligt blir deras laster öppet annonserade! Kanske har man inte berättat för sin respektive att man köper choklad hela tiden, men när rabatten kommer så är det ju tryckt svart på vitt vad man oftast köper (även om det stod tydligt från början att någon rabatt kunde vara från en vara som man inte köpte så ofta). Själv bara skrattade jag när jag såg våra nya rabatter (perfekt ursäkt att köpa mera snören!!).

Systemet med personliga rabatter kanske funkar bättre i hushåll som är medvetna om sina laster och vågar stå för dem..

Typ frisk -isch..

I alla fall, igår var jag tillbaka i skolan efter lite snörvlande hemma, inte sjuk nog för att ligga kvar i soffan helt enkelt. Jag hade på pappret en lång och fullbokad dag framför mig, men verkligheten ville förstås något annat.

Uppstigning till pass 1 bara för att så snart man kommer till klassrummet så är en annan lärare där med en papperslapp. Min lärare har tydligen en hund med dålig hälsa, akutbesök till veterinären innebär inställd lektion. Så där klev man upp tidigt helt i onödan. Bara att stanna kvar på skolan och försöka få lite gjort, jag hade ju fler pass att plåga mig igenom, dock först efter lunch så det skulle verkligen inneburit en extra lång sovmorgon om man på förhand vetat om det inställda passet.

Efter sista föreläsningen skulle jag sedan upp till jobbet och träffa min nya chef, det har skett lite förändringar sedan förra årets projekt och en av dem var just en ny ansvarig. Nu är det visserligen som så att jag är den som vet mest om vad det är vi gör så det ska nog gå bra. Han verkade trevlig och otroligt intresserad av vad jag hade att säga. Det kommer nog bli bra på jobbet det här året med och det verkar som om jag ännu en gång får lite nya arbetsuppgifter. Men det är så det blir roligt ju, om det inte är exakt samma sak man gör om och om igen. Nu ska bara lite praktiska detaljer fixas sen är jag igång igen.

Det blev i alla fall en riktigt lång dag och jag var fullständigt utmattad när jag kom hem på kvällen, så efter middagen så somnade jag! Slumrade en timma i soffan innan jag slutligen flyttade mig till sängen för att sova på riktigt. Min stora oro var förstås att jag skulle vakna ohyggligt tidigt.

Mycket riktigt! Kl 4 vaknar jag, det killar lite i halsen och jag är extremt klarvaken! Efter lite skruvande (som väckte Johan som bara mumlade: "men somna om då") så insåg jag faktum, det här går inte. Så upp ur sängen, fixa te till halsen och sen satte jag mig med kontinuumsmekaniken några timmar fram till frukost. Efter några minuter kommer Johan krypande och påstår att han inte heller kan sova, så han kryper ihop bakom mig i soffan och har inom fem minuter mycket riktigt somnat.

Jag är då faktiskt fortfarande vaken, var lite seg i morse på föreläsning och lite trött i eftermiddags men nu uthärdar jag. Vi har sen spelning imorgon och jag kan helt enkelt inte ha den här otroligt morgontidiga dygnsrytmen! Den är praktisk på många vis men inte när man ska spela på spexbanketten..

I alla fall, jag har officiellt friskförklarat mig, mer eller mindre i alla fall. Inte tillräckligt sjuk för att det ska räknas helt enkelt.