Innan Johan flyttade in var jag lite lat med källsortering, jag sorterade ut det största: pant, blåtburkar, papper, batterier. Mer gå in på detaljer orkade jag inte riktigt. Det av två huvudsakliga skäl: dels så är köket inte riktigt proportionerat för att ha två miljarder kärl för allt möjligt (säg mig vilket lägenhetskök från 70-talet som faktiskt har utrymme för allt som ska källsorteras??) och sedan så lönar det sig inte riktigt i singelhushåll. För att förtydliga den sista, den mängd hushållssopor en person generar innebär att komposten börjar ruttna och stinka långt innan kärlet är fullt.
Men Johans miljömedvete var som sagt vad lite större än mitt så jag anpassade mig, inför att han flyttade in så hade jag gjort i ordning under diskbänken och klämt in både kompost och förpackningsförvaring bredvid brännbart och papper. Saken som Johan kanske misstagit sig på är att jag gillar inte att göra saker halvdant, inte alls eller fullt ut är vad jag försöker leva efter. Halvmesyrer lämnar mig med bitter eftersmak. Så jag sorterar nu allt! Resultatet har blivit att brännbart har minskat rejält och istället så är kärlet för allt som ska detaljslängas (metall, plast, glödlampor etc) ständigt fullt. Även papper blir full snabbare, inte för att Johans inflytt ökade antalet tidningar som vårt hushåll får (den ökningen är marginell, det är fortfarande jag som får massor med tidningar från alla håll) utan nu hamnar massa pappersförpackningar där som jag gladeligen sköljer ur. Jag verkar ständigt hitta nya saker som man ju också kan sortera istället för att bara kasta.
Det här betyder förstås ett sabla spring ut i soprummet för att sortera där. Olika kärl för metall och plast bara inte gick, det ryms inte i lägenheten så vi tar slutsorterandet ute i soprummet istället. Johan med sitt miljösamvete knorrar nu lite över min överdrift istället. Nu är han den som inte orkar sortera allt utan ibland bara kastar istället. Kanske har det lite att göra med att det där med att gå ut med soporna har blivit en av Johans hushållssysslor. Tänk om han hade anat hur snabbt jag skulle haka på hans miljötrend..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar