Angående namnsdagar

Först, jag vet att jag inte kommenterat min födelsedag något, den kom, den passerade, några kort, presenter och blommor damp ner i brevlådan. Finns vissa alltför ärliga åsikter inom mig som jag vet inte är passande då det inte är artigt att bli något annat än bara glad och tacksam när man uppvaktas - oavsett vad man egentligen känner. Därav min tystnad, det är visserligen min blog och min fulla rätt att skriva exakt vad jag vill, men då en massa andra saker bara strular ihop sig just nu och jag vill strypa universitetet så orkar jag inte ta den debatt som skulle följa med absolut ärlighet.

Jag vet att den stora nyheten idag är att vår kronprinsessa till slut kommit fram till att hon ska gifta sig men jag har istället hakat upp mig på en annan nyhet. För mig är det tragiskt att just Regina ska lämna vår almanacka då det namnet står mig varmt om hjärtat. Jag ställer mig även bakom den skaran som ifrågasätter varför just Fatima (som för övrigt blogspot på svenska inte kan hittar i sin ordlista) ska in i vår svenska almanacka. Det finns ingen rimlig logik varför namn som inte har en rotad tradition i Sverige ska vara representerade i almanackan. Lika lite som vi kan förvänta oss att finna våra svenska namn i almanackor runt om i världen.

Med det sagt hittade jag en namnsida där det framgick att Anna har namnsdag i åtminstone 12 olika länder samt finns med i katolska kyrkans almanacka. Lite snabbsökningar på min närmaste släkt och tja.. jag vann!!! Jag har flest namnsdagar i flest länder!

Bloggvärldens brist på logik

Bloggvärlden har skapat en hel del intressanta frågeställningar. I grunden har "problem" uppstått för att bloggar är och förblir bara en variant av en privat dagbok. De flesta saknar helt enkelt kompetens och förmågan att uttrycka sig på ett sådant sätt så de på riktigt kan nå fram till andra människor.

Dagbokens värld är enkelt, efter en dag, en vecka, en månad, ett år, när du läser vad du skrivit så förstår du känslan bakom det, du minns exakt vad du menade. Du vet detta just för att du är du, ingen känner dig så bra och förstår ditt sätt att skriva som du själv. Men många tar för givet att alla andra ska förstå de också, att ironi, humor och deras personliga logik ska nå fram i varje inlägg, att de absolut givetvis supersjälvklart ska bli förstådda in i minsta detalj. Men det förutsätter ett kunnande i skrivande som de flesta trots allt inte har, det går att utveckla, men långt ifrån alla har det inneboende från början.

Det är då fascinerande saker kan dyka upp. Som att en person anser att något var stort nog, viktigt nog att skrivas ut i sin blogg. Upplevelsen hade viss personlig betydelse, men när sedan någon läser inlägget och kommenterar på det, då är det en löjlig och onödig diskussion som inte borde tas. Det som är viktigt för en person att skriva om är alltså löjligt för en läsare att kommentera på. För då ska läsaren helt plötsligt ha förstått att det fanns viss ironi i inlägget, att författaren "inte menade det på riktigt".

Är det bara jag som förstått att ironi och känslor är svårbeskrivna på internet? Att missförstånd gärna kryper fram just för att du inte har den andra personen framför dig, för att du inte kan läsa av kroppspråk och tonfall?

På internet måste du ju inse att du verkligen blir tagen på dina ord! Men nej, istället kryper barnet inom oss fram, slår tillbaka och blir sura för att någon påtalat det konstiga i vårt resonemang och i en rädsla att bli avslöjade för hur vi verkligen tänker, hur liten och inskränkt vår värld verkligen är så kommer resonemang fram i stil med: "men du fattade väl att jag inte menade allvar!"

Kan man inte hantera att folk kommenterar på vad man faktiskt skrivit, vad orden tillsammans faktiskt menar, den innebörd man fått ihop - fri från tonfall och kroppsspråk - då borde man nog inte blogga.

Semlor

Nu har Johan fått äta semlor på ett sätt han inte gjort förut. Ikväll så bestämde jag mig för att just baka semlor, det blir sällan av att baka numera så jag passade på när ändå tillfällig energi fanns.

Det blev ett antal tämligen stora semlor, av någon anledning blir semlor alltid stora när jag bakar. Jag missbedömer alltid rejält hur mycket semlor faktiskt jäser. Mina degar blir alltid perfekta så jäsningen blir således maximal. Så det som ser ut som lagomt stora bullar är sedan när de ska in i ugnen rätt rejäla saker.

I alla fall, bullar blev det, mandelmassa fanns och den sista mjölken räckte precis. För så här ska man äta semla:

• I djup tallrik
• Med varm mjölk
• Kanel ovanpå
• Givetvis med sked

Naturligtvis är fyllningen av mandelmassa ett obligatorium, grädde däremot bryr jag mig inte om då jag inte äter det. Det fanns ingen grädde hemma så Johan fick ingen heller. Men jag lovade att om han köper hem grädde så kommer han förstås få det på sina semlor framöver.

Betyget blev klart godkänt i alla fall, minsta smula försvann från Johans tallrik.

Det där med grädden.. jag tror faktiskt inte det kommer dyka upp någon i kylskåpet, det är nog samma som med bananerna och kaviaren. Jag äter det inte så Johan köper inte hem det ens till sig själv - fast jag sagt att han förstås får om han vill! Jag har ju inga planer på att sluta äta sådant Johan inte gillar bara av anledningen att han inte gillar det.

Så nu är det förstås läge för teorier! Bryr sig män helt enkelt mindre? Det är många gånger jag hör om alla tjejer som fullständigt styr sina killars matvanor och de verkar inte bry sig nämnvärt. Är killar verkligen bara så bekväma att de finner det enklast att bara äta det som står på bordet? Fast i vårt fall lagar Johan den mesta maten..

För övrigt har det varit rephelg vilket rundades av igårkväll med den hjärtligt löjliga festen, det var lekar (stillbildscharader) och så förstås kostympris. Stillbildscharadern resulterade i många riktigt intressanta bilder som jag hoppas kommer upp på ftp:n sen, min kamera är inte riktigt funktionsduglig just nu så jag är beroende av andras bilder. Sedan bestämde de få av oss i festkomitten som faktiskt tog sig till festen att en omröstning fick avgöra kostymtävlingen i kategori manligt och kvinnligt. Det fanns vissa tvetydigheter om kön men tävlingen kunde ändå kora tydliga segrare. Tommy och *trumvirvel* jag!!!!

HAHA!!! Jag vann!! Jag var mest hjärtligt löjlig! Hade förstås varit lite mer spännande om det inte var jag som hade köpt in priserna..

"Ska du dränka den?"

Som jag tror jag nämnt tidigare så har vi ett visst myrproblem, i huvudsak är det koncentrerat till hallen - vilket går att överleva! Nedre hallen är ju avskild från resten av lägenheten genom den fina trappan som effektivt ser till att grus, snö och småkryp inte tar sig in i övriga lägenheten. Jag går dock ofta till attack mot de myror jag ser, oftast genom att trampa ihjäl dem. Men världen går inte under för att någon myra kommer undan.

Men nu så i eftermiddag så kryper det en myra på köksbänken!! Där får de verkligen inte vara. Så jag petar ner den mot diskhon och slår på kranen. Varpå Johan undrar just: "Ska du dränka den?" och får det att låta som om det nästan är lite synd om myran. Så jag presenterar alternativet: "Är det snällare att slänga ut den i snön till 12 minusgrader?" Myran fick mycket riktigt simma ut med avloppet.

Måste bara berätta lite om sann skadeglädje! De sedan tidigare nämnda grannarna med sina högljudda intressen har även en annan smått störande ovana. De parkerar ofta sin bil mitt i området, d v s på gågatan, vid brevlådorna (vår och deras sitter på samma ställning) där den i största allmänhet är väldigt i vägen. För att göra det mer irriterande så finns det en parkeringsplats precis bakom huset, mindre än 20 meter bort. Ren superlättja alltså att inte ställa sig där! Det är en sak när man bara ska lasta ur bilen men nu pratar vi parkering i timtal, ibland över natten. Där det finns trafik som ska fram, brevbäraren, plogbilen etc.

Så ikväll stod det åter en bil där, inte grannarnas egna men antagligen en gäst, timma ut och timma in. Så på tredje varvet från tvättstugan så har det dykt upp en bil till! Securitas sitter med lysena riktade mot bilen och antecknar och mycket riktigt, när vi gick ut nästa varv så satt det en böteslapp på vindrutan!! HA! Hoppas det är slut på felparkerandet, det är inte roligt när plogbilen eller brevbäraren lägger sig på tutan för att det står en bil i vägen. Även om det var lite humor att se grannen springa ut endast iklädd illa knäppta jeans.

Den gigantiska snöhögen!!!

Okej, det har snöat massor de senaste dagarna (folk pratade om snökaos men det är ingenting mot det helvete jag körde bil i förra vintern, veka sörlänningar som pratar kaos så snart det faller några decimeter snö).

Plogbilarna har kört för fullt och här och var har stora snöhögar växt fram. Som den bakom F-huset! Dryga 6 meter hög!! Lite klurigt att uppskatta höjden men den når en bit upp på andra våningen.

Det här väcker barnet i en, jag minns ju snöhögarna som traktorn plogade upp när vi var i Småland som små, den på lagårdsplan bredvid staketet, vi byggde snöborg där, tunnlar, rutschbanor, massor med skoj. Men det var ju en liten hög i jämförelse med jätten bakom F-huset!! Hm, vinterfestival på torsdag.. man kanske ska dra på sig täckbyxorna och täckjackan, slänga spaden på ryggen och gå och leka i snöhögen - bara för att det går!

Snö, snö och så ännu mera snö

De senaste dagarna har temperaturen fallit rejält, det har blåst åt massor av håll samtidigt och så snö! Det började på allvar i torsdags och har sedan fortsatt tills det idag minskade något. Jag var lite orolig när jag i torsdags på väg till universitetet höll på att göra en mycket osmidig piruett, precis under snön så var det visst en rejäl isfläck.

Var inte så himla roligt med promenader till tvättstugan när snön vräkte ner. För vi hade förstås tvättid i torsdags med och inte nog med det! Den var inbokad trots att jag hade pass 5. Detta betyder alltså att Johan helt på egen hand skulle sätta igång med tvättandet! Fast han hotade förstås med att boka om tvättiden så snart han insåg att han skulle bli tvungen att börja tvätta själv. Nu är det inte så att Johan är inkompetent när det gäller tvättande, han är bara livrädd för att göra fel med mina kläder! Nu hade jag visserligen sorterat tvätten i förväg för att minska risken för att det skulle bli fel. Men det tar inte stopp där, tydligen så har mitt sätt att hänga tvätt också gett upphov till viss tveksamhet.

Nu är jag visserligen väldigt mån om mina kläder men ändå.. Hur som så gick det alldeles utmärkt! Saker och ting blev väl inte gjort exakt så som jag skulle gjort det, men tvätten blev både ren och torr utan att något kom till skada - vilket väl ändå får anses vara det viktigaste.

Eller till och med ännu viktigare, Johan har visat att han kan själv!

Nytt jobb

Okej, jag hade ju bestämt mig för att inte jobba något den här läsperioden, mycket för att jag har en extremt stor kursmängd just nu som jag inte riktigt vet hur jag ska få ihop. Så inga extrajobb förrän i april alltså.

Men nu är det så att en av killarna som jag läser kurser med lyckats med konststycket att bryta några fingrar när han spelade Lacrosse, för att göra det bättre så bröt han de förstås i sin högerhand (och är högerhänt). Så när han pratade med läraren i tisdags om att kopiera anteckningar och läraren tyckte sitt var ganska oläsligt så erbjöd jag att han kunde kopiera mina. Då vi dessutom läser båda kurserna han behöver ihop så frågade han om han kunde kopiera även för den andra kursen. Inget mer med det, man hjälper ju till om man kan.

Så idag så hade han med sig papper till mig, i och med att han behöver tillfällig hjälp med att fullfölja sina studier så kan man ansöka om stöd från Universitetet. Så i tre veckor får jag nu betalt för att anteckna på föreläsningar jag ändå tänkt gå på (och anteckna under) och han har fått sitt kopieringskort laddat så han kan kopiera gratis.

Tänka sig, en god gärning som lönar sig!

Arbetsintyg

Måste bara skryta lite!! Idag fick jag mitt arbetsintyg för sommarens och höstens projektarbete och det var ett riktigt bra intyg! Jag visste ju att de gillade min arbetsinsats (mycket för att jag redan innan projektet avslutades var lovad tjänsten det här året med) men det är ingen garanti för att de faktiskt skriver ett bra intyg! Såna kan vara kluriga att få till bra, men det här var ett mycket bra intyg! Välformulerat och jag framstår som mycket attraktiv att anställa! Riktigt trevlig läsning helt enkelt, nu ska jag bara ta massa kopior så jag kan förpassa originalet till bankfacket där viktiga papper hör hemma.

Men det här är helt klart en sån dag då man bara känner sig bäst! Så här ska man börja en ny vecka, annars så är ju måndagar gärna lite småsega.

Klarinetten + Chalmersspex

I fredags så var det då min klarinetts födelsedag, ett helt år hade gått sedan min Leblanc och jag träffades och bestämde oss för att dela framtiden. Något direkt firande blev det inte dock, jag har varit lite småseg de senaste dagarna och förutom fixa det jag måste så har jag mest bara tagit det lugnt.

Men det var en rolig dag i alla fall, när jag och min klarinett träffades. Helt klart värd att minnas. Lunch på TacoBar med Medin, sedan till musikaffären där jag tillbringade större delen av eftermiddagen innan jag bestämt mig för vilken raring som skulle bli min. Mötte upp med Albin som utan vidare gick med på att följa med på några ärenden så han stod snällt stilla och höll i klarinettväskan medan jag provade ut BH:ar i gamla stan, var inte alls motsträvig till att besöka SF-bokhandeln innan vi slutligen hamnade på Akkurat för att bygga upp oss en fin nota på många kronor (men så var det ju en väldigt speciell dag, och den där notan täckte ju både barmat, öl och whisky).

Som sagt, årsdagen var inte riktigt fullt så livfull.

Sedan nu tidigare ikväll så var det storbesök i stan, Chalmersspexet 2008 hade sin finalföreställning och som så många andra år så är det Norrbottensturnén med föreställning i Luleå som rundar av spexåret. Den här gången var det Picasso som stod på scen och det fick godkänt, mycket för att tempot och stämningen blev bättre i andra akten. Det svåra är väl mina förväntningar, förra årets spex (alltså 2007, vi ligger som sagt lite efter här uppe i norr) var Hannibal och det var superbt på alla plan! Nackdelen med att ha sett ett riktigt guldkorn till spex gör att alla andra får svårare att mäta sig! Men det var en trevlig föreställning i alla fall, lite synd bara att marknadsföringen inte gått så bra så publiken var inte den största (dumt nog så är det här en stor skidresehelg med, många lulestudenter är bortresta).

Men synd för dem! Skidor kan man åka varje helg, Chalmersspexet kommer bara den här enda!