Skrytshopping!

Nu var vi här igen, på mitt nya favoritbloggämne. För idag var vi på stan en vända för att bocka av ärenden men så ville jag titta in på Dea Axelssons också, Johan stoppade mig men sa sedan att vi kunde kika förbi där precis innan vi skulle åka igen. Naturligtvis hann han glömma bort det men så blev det i alla fall.

Jag styrde raka vägen mot jackorna för jag behöver en ny jacka, jag har ingen som riktigt passar under höstmellansäsongen och det är inte alltid man vill gå iväg med kappa. Sedan känns det inte riktigt som om min kappa passar så bra längre..

Felet är att det egentligen är supertrist att köpa höst- och vinterytterplagg för av någon konstig anledning så insisterar klädskaparna på att vi ska gå klädda i mörka och murriga färger under den säsongen när risken för depression och nedstämdhet redan är som högst. Vinterkläder borde vara färgsprakande och pigga upp tillvaron! Jag fick i alla fall syn på en röd jacka som verkade lovande, ungefär vad jag letade efter. Dock hängde det en enda ensam däruppe och i fel storlek så jag strosade vidare och fick syn på en till som tydligen hamnat på fel ställe. Också i fel storlek men åtminstone en storlek mer rätt. Så jag hängde loss den och höll upp den i ljuset för att granska den närmare.

"-Den här kommer aldrig passa, den är alldeles för liten." Det är vad jag säger och vänder mig till Johan samtidigt som jag plockar bort hängaren och börjar dra på mig jackan. Till min förvåning så verkar den sitta alldeles utmärkt trots att jag har på mig en tjockare tröja och fleecejacka.

"-Aldrig att den går att stänga, den kommer fastna över brösten." Samtidigt som jag säger detta så drar jag igen dragkedjan hela vägen upp.

"-Den borde inte passa men den sitter perfekt." Jag studerar mig själv i speglarna och Johan ber mig sträcka ut armarna för att testa om ärmlängden är rätt.

Jackan är två storlekar mindre än min nuvarande vinterkappa, jag var som sagt vad välklädd inunder (vintern är ju här!), men faktum kvarstod att den satt perfekt. Den var dessutom på rea. Vi gick därifrån med en ny jacka till mig. När jag tog på mig kappan igen så slog det mig verkligen att den nog verkar ha växt lite under sommarvilan för brukade den verkligen vara såhär rymlig?

Risken finns att jag går en kostsam framtid till mötes där nya kläder är ett måste.

Zappade för övrigt förbi ett program på TLC häromdagen, "I didn't know I was pregnant", handlingen är förstås precis vad titeln utlovar, de har dramatiserat historier om kvinnor som inte visste om att de var gravida kompletterat med intervjuer med de riktiga kvinnorna, läkarna, etcetera. En läkare pratade om "normal" viktuppgång vid en graviditet men nämnde även att det förstås förekommer att kvinnor går upp så lite som fem kilo. Jag rullade med ögonen. Undras vad han hade sagt om mina 1,2 kilon..