För sex år sedan skapade jag den här bloggen. Det var ett infall jag fick under tiden som jag städade och förberedde lägenheten för Johans ankomst. Det var nämligen min sista kväll som ensamboende och nästa dag skulle Johan flytta in på riktigt (även om det skulle dröja ett bra tag innan det sista av hans saker tog sig hela vägen till Luleå).
Mycket har hänt under de här åren. Jag hade haft 10 år på mig att leva i eget hushåll och göra allt precis som jag ville och hade speciella system för hur precis allting ska genomföras och ett enormt kontrollbehov. Idag har jag totalt släppt taget om flera "livsviktiga" områden och litar på att Johan kan klara det alldeles utmärkt utan att jag lägger mig i. Faktum är att han numera har bättre koll än jag på en del saker så jag måste vända mig till honom för att dubbelkolla vad som gäller..
Johan å sin sida har funnit att mina ordningssystem faktiskt gör hans tillvaro lättare, att det inte skadar med den extra strukturen - även om han ibland faller tillbaka i gamla kaotiska ovanor..
För sex år sedan var vi två studentmusiker som efter flera år av festivalvänskap hittat fram till något nytt. Sedan dess har vi prövat oss fram bland lite annat men skulle väl idag i första hand definiera oss som en orienterarfamilj och inte bara som musiker. Även om vi båda två fortfarande spelar.
Familj ja.. efter sex år som en liten familj på två så blev vi ju till slut faktiskt tre. Något vi aldrig hade räknat med. Men som jag sa idag till min smärtläkare, det var han som gjorde det här möjligt, han har för alltid förändrat våra liv fullständigt.
Så imorgon firar vi vår tredje bröllopsdag och denna gång som en snäppet större familj. Vem hade kunnat ana det för sex år sedan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar