När två blir en..

Johan fick idag ett ryck och började gladeligen riva i sina flyttkartonger, all sköns saker dyker upp som antingen ska ta vägen in i skåp eller hyllor eller förpassas till de sälla jaktmarkerna.

Det är också nu konflikter kan uppstå.. Både Johan och jag har haft eget hushåll tidigare så var tar man vägen med två dammsugare, två brödrostar, fyra (!) stekpannor och så vidare. Vissa beslut är lätta att ta, den nyare produkten vinner över den äldre. Men då ska nästa beslut fattas, var tar dubletten vägen när den ändå är funktionsduglig? Helt enkelt för fin för att bara kastas ut. Allt har inte så bra andrahandsmarknad. Nu bor vi i alla fall i en studentstad dit det två gånger per år kommer nya studenter varav många kommer direkt från föräldrahemmet och saknar det mesta. Så några grejer ska vi nog lyckas sälja.

Sedan är köket så otroligt löjligt dimensionerat också! Kastrullskåpet är bland det ynkligaste man sett vilket blir extra uppenbart nu när Johan packar upp alla sina kastruller varav de flesta förstås - är bra att ha! För det är onödigt att använda en större kastrull än nödvändigt så det är praktiskt att ha ett bra utbud.

Sedan så ska ju personliga åsikter vägas in med, man har ändå en del saker som man är lite extra fäst vid. Så när alla muggar, glas och tallrikar inte ryms i skåpen, vad ska bli kvar och vad ska ut? Här ligger Johan dessutom i underläge (man ska egentligen inte flytta in hos den ena parten utan gemensamt flytta till nytt, jag vet) då mina saker har rotat sig ordentligt över allt. Så jag gör mitt bästa att vara generös i mitt agerande och inte per automatik neka Johans saker att få ta plats. Det är ju inte en självklarhet att hans grejer ska ut bara för att mina var här först. Givetvis är vi också båda prylsamlare med utrymmeskrävande hobbyer.

Jag förstår verkligen det praktiska med att förr bo hemma tills man gifte sig, sedan gifta sig och i bröllopspresent få allt man kan tänkas behöva till sitt nya hem. Det blir lite onödig prylhysteri att slå ihop två hushåll.