Krukväxterna

Jag vet att jag inte skrivit om mina växter så mycket på sistone, det har inte gått så bra för Chappen, den verkar ha gått samma väg som min andra High Chaparal (som trivdes och frodades i PG men verkligen hatade den här lägenheten). Tragiskt men sant, jag har nu inga av mina High Chaparaller kvar, den jag hade med mig till PG fällde gott om skott som jag utan vidare gav bort till folk vid inflyttningsfester och dylikt, så kanske lever något vidare där ute, jag vet inte.

Då jag inte fått ha något husdjur under min uppväxt och inte riktigt tyckt att det passat sig som student så har krukväxter varit de levande ting jag har vårdat och älskat. När någon av de dör för mig så känner jag en förlust. Olika beroende på hur länge jag haft dem och hur de hamnade i min ägo.

Ibland har jag undrat om den här lägenheten bara är av ondo, flera krukväxter fixade inte att flytta hit, det var inte bara de från Sollentuna som inte klarade sig utan även de som bara reste i öppen kartong från andra sidan Porsön blev lessna.

Mamma har uttryckt viss oro för att det är något fel på lägenheten som alltså kan tänkas vara skadligt även för människor. Nu kan jag dock meddela att det finns viss ljusning på krukväxtfronten. Min Benjaminfikus (som jag fick samtidigt som High Chaparallerna för över 15 år sedan) har under vintern brett ut sig extra mycket och nu har den fått flytta till en större kruka så den kan breda ut sig ännu mer. Min Ginsengfikus tappade tidigt alla sina blad och såg väldigt lessen ut ett tag men har nu anpassat sig bra och verkar trivas finfint. Jag har även en tredje fikus (också en slags ginseng) som i somras slog till och bredde ut sig rejält, nu har den slutligen fått en större kruka och borde alltså växa ytterligare.

Den riktigt goda nyheten sparade jag till sist, det är inte alltid helt lätt att få en krukväxt som bara blommar ibland att blomma på nytt. Den ser så fin ut när man får hem den från affären, sen dör blomman och man lyckas inte skapa de rätta förhållandena för en ny blomning. Jag har en Jatropha Podagrica, den har länge bara lyckats hålla ett blad i taget vid liv. Så vid senaste rokaden så fick en byta hörn, den står fortfarande i vardagsrummet men i andra änden. Då började det hända grejer! I nuläget har den tre blad av varierande storlek, skott för blad på gång och - skott till en blomma!!!

Så det är helt klart bara vissa krukväxter som inte trivs i lägenheten, andra trivs alldeles utmärkt, så det är nog inte som så att lägenheten är hälsovådlig.

På min långa att-göra-lista finns för övrigt ett fotogalleri över mina krukväxter, det kommer krävas lite detektivarbete med, jag har glömt bort vad en del heter. Så om någon känner för att överaska mig med en present någongång, en krukväxt bok fylld med bilder är aldrig fel! Det är inte så lätt att hitta på internet om man inte vet riktigt vad det är man letar efter..

Johans kroppsbehåring..

Johan (som så många andra killar) går inte till frisören - alls! Varför betala för att klippa sig när man kan fixa det på annat sätt? I höstas köpte vi ett trimmerkit och sedan dess är det jag som klipper Johan, dock blir det inte alltid av så ofta som det skulle behövas.

Det är ju inte bara att köra över huvudet med trimmer utan man ska ansa till det lite med så det faktiskt blir frisyrklippt. Sedan har vi också skägget som växer rätt vilt det med, det är egentligen Johans helt egna ansvar att få till men något som lätt blir uppskjutet.

Summa summarum, de sista veckorna har Johan börjat se alltmer vildvuxen ut så igår innan vi gick bort på middagen så tog vi till slut tag i att klippa både hår och skägg. Skillnaden blev verkligen enorm (nej, tyvärr, det finns inga före- och efterbilder, jag kom inte på att såna borde tagits förrän idag), för att inte tala om hur mycket hår det blev överallt i badrummet..

Hur bra man än städar upp så dyker det ändå upp hår lite varstans en tid framöver, så Johan har (på mitt initiativ) lovat att städa badrummet ordentligt nu i veckan! Ironiskt nog så småstädade jag lite i badrummet i fredags när Johan låg sjuk, men tja, det är ganska ordenligt ogjort.

I alla fall, han ser väldigt stiligt ut nu! Jag är mycket stolt över mitt arbete (och samtidigt förvånad att faktiskt ingen kommenterade när vi var på middagen igår), Johan har fortfarande både hår och skägg kvar, men i något mer lagom mängd.

Påskmiddag

Ikväll var vi bortbjudna på påskmiddag till Martin och Karin, det var ett en trevlig kväll med ett helt gäng från orkestern. Vi målade påskägg, åt god mat och sjöng massa nubbevisor. Det var Johans och mitt jobb att fixa sånghäfte så jag hade googlat runt efter just påskrelaterade visor och hittat en hel del.

På det hela taget mycket lyckat och trevligt, enda felet är att jag satt nära balkongdörren och det drog lite kallt hela kvällen (med 12 personer i vardagsrummet så skadar det inte med att ha lite vädring) så nu är min hals lite rosslig igen. Får se hur det utvecklar sig, jag har inte tid att bli mer sjuk ju!

Så gör man bara inte!

Jag har tidigare diskuterat problematiken med de närmaste grannarna (alltså de i lägenheten under oss), grannarna på andra sidan väggen märker man knappt av alls, Lulebo har i system att bygga betongväggar på tvären så det isoleras ganska bra. Istället färdas ljud i höjdled. Med det sagt har nog grannarna åkt bort över påsken för vi har inte hört deras stereo en enda gång (de spelar alltså så högt så man inte bara hör vilken låt det är utan faktiskt kan utskilja varje enskilt ord).

Felet med grannarna är också deras vänner, antingen är grannarna inkompetenta eller så saknar deras vänner förmåga att greppa rimlig verklighet. Det händer ju med jämna mellanrum att det ringer på vår dörr när det är folk som ska till de. Ofta ringer de på otåligt och stressat och när man låser upp nästan sliter upp dörren och är redo att stövla in. Följt av stor förvåning och något mumlande om hur ologiskt det är att den första dörren inte tillhör de som bor på gaveln. Men hallå!??!? Det är ju det den gör! Vi bor också på gaveln! Vad är det som säger att de på bottenvåningen ska ha första dörren framför de som bor en trappa upp?

Så var är jag på väg med allt detta, jo, idag är det helgdag, en tvättäkta röd helgdag. Då vill jag inte väckas kl 8 av att det ringer på dörren!! Man ringer inte på hemma hos folk man inte känner vid den tiden en helgdag. Jehovas och såna typer springer ju runt på eftermiddag/kvällar, såna som faktiskt ville ha tag i oss skulle inte gett sig med en signal och sen gått iväg. Barn som busringer är inte uppe och ute vid den tiden (när de är lediga från skolan så kan jag tänka mig mycket roligare saker än att springa ute i blötsnöslask och busringa på folks dörrar 8 på morgonen..). Kvar lämnar att det var någon som sökte grannarna men som kom på att det var fel dörr. Men hur?? Det står tydligt nummer vid varje dörr!!

De enda jag förväntar mig ringer på dörr vid den tiden på dygnet är möjligtvis polisen och de skulle som sagt vad inte nöjt sig med en signal och sedan gått iväg igen.

Annars så har Johan varit lite sjuk och ynklig idag så han har legat nerbäddad på soffan medans jag har fixat och donat. Nu ligger ribban högt framöver, medans han haft ont i magen har jag städat badrummet (okej då, bara delar), diskat, gjort en stor laddning pastasallad, rensat i kylskåpet samt nu ikväll gjort pannkakor (mjölken håller på att gå ut). Så kommande vecka när jag har fullt upp så förväntar jag mig motsvarande arbetsinsats - minst!

Sedan tänkte jag förtydliga en sak, mamma har någon gång undrat lite hur Johan ställer sig till min blog och vad jag skriver här. Jag gav Johan veto-rätt när jag startade bloggen, han har rätt att stoppa ett inlägg eller begära omskrivning av det. Så jag skulle alltså aldrig skriva något här som Johan inte är okej med.

Påskkärringar

Idag har jag sett min första påskkärring sedan jag flyttade till Luleå. Under åren på PG så kom det aldrig några små kärringar. Första påsken i lägenheten var jag inte hemma och förra året kom det inga besök.

Men så i år har vi haft besök av en liten påskkärring, min åsikt om moderna ynglingar är marginellt positivare än efter girigbuken vid allhelgona. På min tid gav man alltid bort ett kort och hoppades på godis (det vill säga en del kort gick till de som inte gav bort godis, men ryktesvägen så visste man snart vilka hus man skulle akta sig för, Lomvägen kryllade av påskkärringar och vi samarbetade). Den här lilla kärringen ville bara ha godis, men inga kort hade hon. I alla fall, jag har massa företagsgodis kvar sedan LARV som jag knappast kommer äta upp, så hon fick en SSAB-tablettask.

Annars så var det spännande att läsa i DN idag om påskvärmen samtidigt som det har vräkt ner blötsnö och varit allmänt småkallt och ruggigt hela dagen. Perfekt väder för att ha ärenden på stan, framför allt som den senaste tidens bollning vid nollgradigt har resulterat i glansis här och var på gångvägarna - nu dold under blötsnö!!! Vilket visserligen är att föredra framför pudersnö då blötsnö faktiskt bättrar på fotfästet något - tills det blir natt och minusgrader igen...

Uppdatering av sjukdommarna: Mitt öga är inte längre svullet och har nästan helt slutat klia och våra förkylningar är snarare småsnuvor så vi överlever även detta.

Några dagar i sjukdommens tecken

Det har varit lite krassligt på sistone, först fick jag någon bacill eller bakterie som fick magen att krångla och göra ont i flera dagar. Förutom det uppenbara att det inte alls var roligt så var det absolut det sista jag hade tid med! Helgen skulle ju bestå av massa repande men istället så låg jag hemma och sov med värmedynan.

Dessutom så gick Johan och letade fram ett förkylningsviruset, inte sådär så vare sig han eller jag blivit dundersjuk utan bara lagom så man känner sig täppt och allmänt eländig.

Så igår så hade jag ont i vänstra ögonlocket när jag vaknade, inget som syntes utan det bara allmänt ömmade och kliade. Fram emot kvällen hade det dock svullnat upp och i morse såg det ännu värre ut. Så det fick bli ett besök på vårdcentralen där läkaren konstaterade att båda mina ögon är lite irriterade just nu, antagligen till följd av Johans förkylningsvirus (det finns helt klart vissa saker jag inte tycker man behöver dela på bara för att man bor ihop!!!). Det ömma och svullna ögonlocket beror i bästa fall på en kommande vagel och i värsta fall på en riktig infektion. Jag fick ett recept på ögondroppar att hämta ut vid värsta-fall-scenariot. I nuläget är det ingen direkt fara i alla fall, min syn har inte påverkats. Det bara kliar och gör ont och är allmänt irriterande vilket får mig att bara vilja krypa ihop i sängen och gömma mig från världen.

Men vem har tid med det???

Renar

Jojomen, idag var det renar på besök nere på stan. Tanken var att man skulle få åka släde men snöslasket gjorde att det inte riktigt funkade. Hur som så har jag klappat renarna och busat lite med halvårsgamla renkalven. De är ganska stora och kraftiga redan vid ung ålder.. men det är klart, man måste nog växa upp snabbt som ett utomhusdjur i Norrbotten.

Johan ville inte följa med på stan så han missade renarna (hade jag kommit ihåg innan att det var renar idag så kanske han hade följt med ändå), men jag skickade bilder från mobilen! Vet inte riktigt vilken kvalité det blev på dem, räkna inte med renbilder här i bloggen..

Mina datorer fortsätter att superbråka så bara inte räkna med bilder alls, när jag får tid över så ska jag ta itu med att reda ut mina struliga datorer. Hm, tid över? Vad är det för något? Går det att äta?