"Julafton är den dagen då pappa fyller år och Emma får flest paket."

Det var så jag förklarade för Emma vad det var som var på gång. Det visade sig vara en väldigt korrekt beskrivning dessutom.. Johan och jag har nu inte bara avverkat vår första jul som föräldrar utan också den första julen vi haft julgäster. Tidigare jular har vi antingen varit bortresta eller bara varit vi två.

Men det här året var det som sagt vad istället fullt upp på hemmaplan. Ett par saker som var tänkta till julafton hade jag fått stryka då Johan inte riktigt kunnat vara hjälpsam och jag i stort sett satte ihop hela julfirandet på egen hand.

Dagen före julafton så gjorde Emma sin tävlingsdebut! OK Renen hade inomhus-KM Tomteracet och då jag ändå inte springer än så bestämde jag i samråd med sekretariatet att så klart att jag kunde anmäla min lilla Tomtenissa i barntävlingen och istället agera följeslagare. Detta trots att Emma satt fast i bärselen och faktiskt inte gick själv.. Vi spekulerade lite i om vi skulle bli diskade då Emma valde att somna lagom till semi-finalerna och därmed faktiskt inte var aktiv i det tävlingsmomentet överhuvudtaget. Hur som, förutom den lilla tuppluren under semin så var Emma mycket engagerad i tävlingen och nyfiken på allt spännande som pågick runt omkring henne. Även jag fick ett rejält träningspass då alla kontrollerna var på golvnivå och böja sig ned med en 7-kilosbaby i famnen drygt var 20:e sekund känns faktiskt i benen..

Julafton började två timmar före mitt avancerade och detaljerade körschema körde igång då Emma tyckte att vi hade lagt uppstigning på tog för sent.. Johan fick dock förstås sin födelsedagsfrukost med fina paket, eller mer exakt, ett stort, överkomplicerat inslaget paket och tre kuvert av varierande storlek. För nu var det slutligen dags att avslöja vad det var för onödigt överkomplicerad present jag pysslat ihop till Johan! En märkesskärm! För den som inte vet vad en märkesskärm är så är det en orienteringsskärm som man syr fast sina orienteringsmärken på (eller har en fru som syr åt en). Jag ska sy sådana till mig och Emma med men Johan har nu fått den fina prototypen och jag är nöjd, den blev riktigt lyckad. Nu återstår för Johan att delta i tävlingar som har tygmärken så han kan fylla upp den ordentligt.

Dessvärre håller inte Johan inte upp så man ser de tre (!) märken jag redan sytt fast.

Efter frukost så åkte jag och Emma iväg till kyrkan för att förbereda för vårt stora julframträdande. Jag och Emma knep ju huvudrollerna i Bergnäskyrkans julspel. Så vi gjorde bejublande insatser som Jungfru Maria respektive Jesus-barnet. Emma fick massor med beröm för sin insats (folk fortsätter att imponeras av att hon inte skriker och gråter och har sig men det var ju spännande, många nya saker att studera - dessutom hade jag gömt hennes röda tyghund i krubban så det fanns en tröst nära till hands att distrahera henne med) och hon var verkligen på bra humör även när jag la ner henne i krubban för att gå och göra min solo-insats med klarinetten. Allt medan Johan, Emmas farmor och morfar satt på första parkett med varsin kamera i handen så framträdandet är dokumenterat både på film och med stillbilder. De bilderna måste man dock komma hem till oss för att få se, av hänsyn till övriga deltagare (som främst var barn) så publicerar jag inga julspelsbilder i bloggen.

Jul-lunch följdes av Kalle Anka (som Emma var totalt ointresserad av, däremot studerade hon oss andras intryck mycket mer istället). Sedan fick Johan sin födelsedagstårta och Emma somnade.. ungefär en sekund efter att jag sagt att vi kanske ska passa på att öppna julklappar nu när hon är vaken. Det visade sig vara en powernap så strax efteråt så kom vi igång med det gigantiska julklappsberget där ungefär varannan present verkade vara till Emma. Julklappsöppning var tydligen urtrist, förutom att man kunde dra i lite snöre så var hon totalt ointresserad och det enda hon egentligen ville leka med var asken som den ena skallran kom i..

Julgran med klappar!

Jag fick förstås en bok av årets Nobelpristagare av Johan (jag har ju själv instiftat traditionen..) som också gav mig Batras senaste bok och en dvd-läsare till min dator. Som alltid Astronomisk kalender av mamma som också köpt Bullerby-te (vilket jag talade om för henne nyligen att vårt var slut och bad om att få mer..). Svärmor gav mig panda-bokmärke och svärmors syster med man gav mig pysslet. Under förra årets julklappslek så bidrog jag och Johan med två sådana klurigheter i klappväg och de var riktigt eftertraktade (båda hamnade i slutändan hos Johans kusin). Johan och jag fick även några gemensamma klappar såsom mer te och en mycket söt pandamagnet (direktimporterat från svärmors Kina-resa i höstas) och lite spa-prylar. Min mamma sköt till med lite mer hushållsprylar.

Mina klappar!

Men föga förvånande så gick den stora julklappsskörden till Emma!

Kvällen rundades sedan av med både julgröt (farmor såg mycket skeptisk ut när hon insåg hur "konstigt" det ska ätas julgröt enligt min släkttradition men hon smakade i alla fall..) och brädspel. Emma och jag spelade i team och vi fullständigt slaktade! Vi körde Metro och farmor som aldrig spelat tidigare förstod ändå snabbt vad det gick ut men ingen kunde rå på mamma-dotter-laget som fick inte mindre än tre av sina tåg att anlända till centralstationen och därmed kunde kamma hem en hel del dubbelpoäng. 101 poäng totalt! Hela varvet runt på poängtavlan!

Juldagen blev en mer lugn dag, vi tog alla en härligt kall promenad innan lunch. Johan hade ju hoppats på många minusgrader inför julen och Luleå levererade stabilt kring -21 alla dagar! Jag och Johan klurade även på de pyssel vi fått i julklapp, jag löste båda och Johan hade bekymmer med sin trots att han tjuvkikade på lösningen.

Även annandagen började lugnt med ännu en kall promenad men sedan blev det fullt upp på eftermiddagen/kvällen då jag skulle spela i Mjölkuddskyrkan med Luleå musiksällskap. Så i sann proffsanda så levererade övriga familjen en baby till mig lagom innan musikgudstjänsten skulle börja så jag hann ge henne mat innan det var dags att spela. Emma var fortsatt engagerad i allt som hände runt omkring och gillade tydligen inte riktigt att de satt längst bak för hon såg så dåligt vad som pågick där borta där ljudet kom ifrån.. Vi rundade sedan av juldagarna med ostkaka, man måste trots allt komma ihåg sitt småländska arv! 

På lördagen åkte sedan gästerna hem och lilla familjen fortsätter på egen hand.

Det var Emmas första jul! Stort tack till våra gäster som förgyllde helgen och också förstås tack till ni som skickat julkort och julklappar till oss! Vi får se var nästa jul firas.