O-Ringen etapp 4 - arena Storklinten

Åter till Storklinten där de nu försökt reda upp parkering och bussning något mer för att det skulle bli mindre kaos. Verkade funka skapligt just när vi kom i alla fall. Hålet i vägen var också lagat. I övrigt så fortsatte den absurda hettan under en gassande sol på det väldigt skuggfria målområdet. För bara för att man slår ner sin väska i skuggan så betyder det inte att solen inte hittar dit någon timma senare..

Jag var lite mer rustad idag i alla fall och hade tagit med mig morgontidningen för att slå ihjäl lite tid och lyckades hitta lite mer social placering så jag faktiskt pratade med en del klubbkamrater. Idag skulle mamma och Johan bara springa medeldistans så jag tänkte försöka se och heja på dem på upploppet. Efter att ha stått mitt i gassande sol i nästan en timma och hejat i mål typ hela OK Renen men ännu inte sett minsta glimt av vare sig mamma eller Johan gav jag upp.

Mamma lyckades jag visserligen heja lite på en bra stund senare i alla fall men jo, de älskade båda duktigt skogen idag. Vilket dessvärre följdes av ytterligare älskande av duschen och begynnande värmeslag hos mig som fick vänta i 1,5 timma till mitt i solen innan mamma var klar med alla efter-tävling-bestyr. Johan som var lite snabbare tog sin tillflykt uppför sluttningen in i skuggan under träden - men dit gick det inte att ta sig smidigt med kryckor så jag var fast i solen.

Min man djupt koncentrerad i skuggan.

På efter tävlingen så bestämde vi (jag och Johan) i med samråd med vad som mest liknade en fiskekarta (många fiskeställen var markerade) att det faktiskt fanns en lämplig plats att slänga mamma i älven på. Eller tja.. kanske mer exakt låta henne få åka hem härifrån och kunna säga att hon faktiskt badat i Luleälven. Nu låg väl badplatsen egentligen, om man ska vara riktigt, riktigt petig snarare på en bifåra till älven men det var ju i alla fall älvvatten.

Finfina lite sidofåra till älven.

Vi svängde in i Norra Bredåker, åkte över älven till Södra Bredåker och hittade en badplats som var nedlusad med överhettade orienterare och innan vi tog oss därifrån hade ytterligare sex bilar fyllt på efter oss. Vattnet var 22 grader varmt på sina ställen men det fanns gott om kallstråk som bjöd på helt andra mindre behagliga temperaturer.

Jag demonstrerade återigen min alldeles speciella egenskap att flyta som en kork då jag simmade modifierat bröstsim - mina fotleder tillåter inte några som helst slags bensparkar just nu så jag fick helt enkelt stryka alla simtag som görs med benen. Men turligt nog är jag en mycket god simmare även med enbart halva kroppen i taget.

Efter det blev det ännu en sväng förbi O-Ringentorget för att hämta upp min karta. Sedan beslutade jag och Johan för att vi ville äta mat i lite mer civiliserad miljö så det fick bli först middag på restaurang "Den glade Schweizaren" följt av efterrätt på caféet "Konditori Opalen".

Vi passerade bokaffären som sålde denna magnet.. Johan får skylla sig själv att han pekade ut den för mig.

Sedan fick det vara nog och vi åkte hem igen. Jag studerade min fot igen, nu börjar det komma blåmärke även på insidan av foten. Tror knappast den magiskt läker ihop nog för att tejpas ihop så jag kan starta på den sista etappen.. Dumma fot! Dumma 5-dagars!

Insidan av foten...

...och utsidan av foten.

Nåväl, idag sög lite mindre - trots den grymma överhettningen.