Okej, så detta var då för mig hitintills det stora bottennappet. Man måste börja i rätt ände. Så här såg min fot ut på morgonen så jo, avstå tävlan var i allra högsta grad högaktuellt.
Vi skulle nu ända upp till Storklinten vilket förstås innebar längre resa utmed en väg som just denna dag upplevde sin mest aktiva trafikering någonsin - så vägen reagerade faktiskt på detta fysiskt genom att gå sönder... En stor grop öppnade sig och all trafik fick ledas om när alla skulle hem från Storklinten igen.
Nåväl, att vara så himla dum så att man stukar sin fot rejält i en fin och plan sänka ger per automatik alla andra människor rätten att veta vad som är bäst för dig. Att det var en freak accident och jag hade extrem otur, nänä, du behöver tydligen att alla andra nu tänker åt dig.
För det här är det idiotiska med att vara skadad, du får "hjälp" med sådant du vill klara själv men du överges kring sådant som du själv tycker vore självklart att andra skulle tänka på. Kan man inte säga något snällt så är det väl bäst att säga inget alls så jag lämnar det ämnet därhän.
 |
| Arena Storklinten |
Men idag sög, grusig, regndränkt och trång arena, mestadels satt jag bara och stirrade framför mig sittandes ensam på min stol mitt i den gassande solen. Orientering är en fruktansvärd tråkig publiksport, vi åker inte ut på tävling för att se andra löpare gå i mål och höra om deras bravader, vi åker ut på tävling för att springa själva och sedan jämföra bravader efter målgång.
Jag slog visserligen ihjäl en kvart med massage men det var typ allt. Och redan nu har jag insett varför det är så enkelt att gå upp i vikt efter skada. Idag var första dagen jag åt upp hela min matsäck själv, efter tävlingsdagar så har alltid minst hälften hamnat i Johans mage. Men är man uttråkad så äter man, svårare än så är det inte.
Idag sög, kort och gott. Men jag kommer åka med imorgon igen, ut till samma kaotiska arena. Johan är min man och det är mitt fel att han orienterar så jag kan inte överge honom nu. Tills döden skiljer oss åt..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar