Okej... den här dagen (som ibland kallats för vilodagen) är det alltså paus från O-Ringentävlingarna och orienterarna kan ägna sig åt bad, turistande eller pröva på andra saker. Min plan var nu att jag skulle äntligen få testa orienteringsskytte, det var anmält och klart.
Men... så roligt skulle man inte ha det. Det här var mitt andra O-Ringen som jag varit på som haft en vilodag, förra gången tillbringade jag vilodagen på O-Ringens vårdcentral för att undersöka en ömmande häl och gick därifrån med ett springförbud samt recept för medicin mot min hälseneinflammation.
Så varför ändra på ett vinnande koncept? Redan igår kväll lämnade jag återbud på orienteringsskyttet och efter en natts dålig sömn så var jag uppe tidigt och ringde min vårdcentral för att få en läkare att titta på min svullna fot (ute på etappen blev jag behandlad av sjukgymnast). Den unga läkaren (inte min ordinarie) klämde och vred och såg faktiskt riktigt oroad ut så vi fortsatte dagens utflykter till det som varit med andra hem nu under våren och försommaren - Sunderby sjukhus!
För jo.. min stackars fot som blev röntgad så sent som förra månaden skulle förstås röntgas igen. Tur i oturen så blev jag i alla fall hemskickad därifrån utan att passera ortopeden vilket innebär att den "bara" är förbannat eländigt jävla stukad!
Svullnaden har inte gett med sig överhuvudtaget så mitt stora träningsmål sedan oktober när jag anmälde mig är numera avbrutet. Jag som så gärna ville fortsätta och såg fram emot att bryta den onda trenden att tvingas ge upp efter tre etapper tvingas nu istället acceptera att det bara blev två fullföljda etapper.
För min del väntar nu sjukgymnastik och rehabilitering runt hörnet. Med lite tur kan jag fortfarande springa någon tävling ordentligt innan säsongen är över för i år men här tar det faktiskt slut.
Det var den OL-comebacken..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar