Idag besökte jag för första gången sedan jag började jobba i Stockholm faktiskt city, det var några saker jag gärna skulle vilja skaffa inför helgens aktiviteter så jag beslöt mig för att reka utbudet inne i stan lite. Nu har visserligen det slumpat sig att en väldigt viktig butik på min lista ligger knappa 5 minuter från jobbet men det jag behövde idag fanns inte i Liljeholmens köpcentra.
Hittade lite saker på rea, avstod från massa saker jag ville ha och såg klänningen med stort K. Men.. såna saker har ju alltid en prislapp.. nämligen bestämt 1995 kr ville de ha för klänningen. Så där står man och vet att man inte är en filmstjärna som ska springa på röda mattan på massa premiärer och fester, man vet att man inte får Nobelpris i år heller och således inte ska på Nobelmiddagen. Så när skulle lilla jag egentligen ha användningen för en så dyr klänning?
Hittade sedan den perfekta lilla tröjan att ha över min nya svarta klänning som jag tänkte ha på lördag. Det var bara ett litet problem med den.. den var för liten, armarna var helt enkelt för smala.. så jag frågade killen i kassan lite försiktigt om det händelsevis fanns större storlek. Han svarade (och jag citerar):
"Den kommer bara i en storlek, det är strechtmaterial (tar en paus och granskar mig), men det finns ju gränser hur mycket den stretchar."
Tackar som frågade.. jag svarade mycket artigt att det var då inte speciellt mycket stretch i de armarna, tydligen måste man vara anorektiker för att få ha en sån söt liten tröja när man går på fest.
Hittade lite coola hårband i alla fall i en annan affär och jag har köpt en ny partyhandväska. Så även utan lilla söta tröjan kommer jag ha färgklickar på mig (blir alltid lite kinkig när jag ska ha svart att det blir för olikt mig, att jag måste tillföra färg!).
Annars så har jag FF just nu, ätit mammas hemmalagade ärtsoppa (mycket godare än den där skumma gulaschen vi åt igår, alltså jag beklagar mamma, dina latmiddagar håller inte måttet, soppa bara är godare när du lagar de från grunden!), tvättat kläder, gett mina naglar lite omvårdnad, värmebehandlar min onda axel och ser på Greys Anatomy.
Slutligen.. ja, jag är medveten om att bloggandet gått ner på sistone, men det här är i grunden en samboblogg! Vardagslivet med Johan och alla hans vansinnigheter är min inspiration! Att blogga om Johans äventyr som jag får berättat för mig över Skype är bara inte riktigt samma sak. Men snart så ses vi igen! Till helgen gör vi Linköping osäkert!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar