Johan suckar och stönar över diskberget och jag vägrar befatta mig med det. Jag har skött det mesta diskandet på sistone (jag har skött det mesta hushållsarbetet på sistone) och har tröttnat. Så jag försöker uppmuntra/hota Johan till att sätta fart. "Om disken försvinner så kan jag baka gifflar, du vet hur jag tappar sugen att fixa om jag måste inleda med att diska." "Nu är sista chokladkakan slut, det blir ingen ny bakad så länge disken är kvar." Johan bara utbrister frustrerat "men den tar ju aldrig slut!".
Slutligen så känner jag mig tvungen att verkligen förklara för Johan hur disk fungerar, man ska helt enkelt se på disken som en råttpopulation. Om man inte väldigt noggrant håller efter den så kommer den öka lavinartat och okontrollerat. Johan suckar på nytt och lämnar köket. Jag börjar ana att vi närmar oss stadiet i den där gamla IKEA-reklamen med den unge killen som stirrar på sitt diskberg på morgonen och sedan åker till IKEA, köper en rullgardin och monterar den över diskbänken så han slipper se disken. http://www.youtube.com/watch?v=0IgF9oLxl1g
Så roligt ska vi dock inte ha det.. Tur att närmaste IKEA är så pass långt bort så man inte gör några impulsresor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar