torsdag 28 maj 2015

När idealisterna ger sig in i debatten..

När jag såg den här insändaren i dagens NSD så kunde jag inte motstå frestelsen att ta reda på hennes ålder.. det är så härligt sött med vilken övertygelse 18-åringar bara "vet allt". Jag minns själv hur enkelt svart på vitt det mesta var då. Sedan blir man vuxen och inser att hela världen är en enda evinnerligt lång gråskala.
Så var ska jag börja?

Jag börjar med något väldigt ovanligt för mig, jag ger Lars Ohly rätt! Hans åsikter är för det mesta något vansinnigt främmande för mig men gällande bröstpump så håller jag med. Bröstpumpen är en underbar uppfinning och det finns åtskilliga goda skäl att använda en och inte bara som debattören Anita Maria Vestin tycker att "bebisen kan få mjölken direkt från mamman".

För egen del så hjälpte bröstpump mig att få igång mjölkproduktionen vilket förstås underlättade amningen, det ena utesluter som sagt vad inte det andra.

Men nu kikar vi bredare i frågan. Till att börja med så tycker jag liksom den "sjuka vänstern" att föräldradagarna borde vara delade rakt av och inte ska kunna skänkas bort utan vidare. För de könsrollerna som uppstår under småbarnstiden följer gärna med genom livet gällande vem som går ner i arbetstid och vem som vabbar. Ingenstans nämner vår 18-åriga idealist hur hon tycker att kvinnorna som lever i så kallade traditionella könsroller ska få sin pension tryggad när de inte har arbetat eller hur de ska klara sig ekonomiskt utifall att förhållande inte håller eller mannen dör och "familjeförsörjaren" inte längre finns kvar.

Sedan oavsett hur man vrider och vänder så har familjer alltid rätten att välja hur de vill göra - men vill man få hela eller delar av sin försörjning från de gemensamma medlen så finns det vissa regler att anpassa sig till. Det är inget nytt, det har vi på flera olika områden så frågan är snarare varför föräldrapenningen skulle vara undantagen? Varför är just den unik genom att INTE vara personlig? Hur absurt skulle det vara om man talade om för ena parten i ett förhållande att den inte får vara sjuk för partnern har redan använt era tilldelade sjukdagar? Eller att nej du kan inte få a-kassa för din partner får redan a-kassa och ni har redan förbrukat era dubbeldagar? Det skulle väl aldrig vara okej?

Men åter till bröstpumpen. Ja varför skulle man vilja låta mjölken gå omvägen via pumpen innan den hamnar i babyns mage? 

- Dela på matningen! Kan det ens bli självklarare? Pappan/partnern/farmor/farfar/mormor/morfar får en mysig matstund med babyn medan mamman får egentid. 

- Egentid ja.. Detta av många hatade och föraktade ord. Vill man ha egentid så får man väl låta bli att bilda familj. Den där synen på den självuppoffrande modern är fortfarande stark och det tycker jag är värt att förakta! Jag älskar varje minut med Liten men det innebär inte att jag inte har andra saker jag både vill och måste göra med. Så vi bryter ner konceptet egentid, vad kan det innebära?
  1. Sova! Den där lyckan att få sova en hel natt ostörd går inte att beskriva efter att man blivit förälder. Att kunna gå och lägga sig på kvällen och lämna över ansvaret för alla eventuella nattvak på sin partner som utan problem kan värma på mjölken som står i kylen. Det är faktiskt helt underbart och ingenting rubbar oss så hårt som att inte få sova så att få sig en sömnåterställare då och då är mycket värt för att få en mer harmonisk familjesituation. Det är svårt att föreställa sig hur sliten man blir av att aldrig få sova en hel natt så det är lätt att döma och tycka att mamman väl bara borde bita ihop. Nej det borde hon inte, pumpa mjölken eller ta fram ersättning och dela på matningen och bara lägg dig och sov! Vår lilla tjej valde turligt nog att tidigt börja sova hela nätterna men ibland har hon vakenperioder och då är det skönt att kunna dela på både blöjbyten och nattmatning.
  2. Göra ärenden. Även nyblivna mammor har ärenden som behöver göras personligen och det är inte alltid man vill ta med sig babyn. Att besöka vårdcentralen eller tandläkaren på egen hand är både vettigt och smidigt. Vänterum är vansinniga smitthärdar för dit söker sig ju folk som behöver vård! Tar man verkligen med sig barnet dit om man inte måste? Nej, har ärendet gällt mig så har jag gått själv och Johan har varit hemma med Emma.
  3. Ska bara han få ha fritidsaktiviteter? Den här punkten går inte vår debattör på in alls, att föräldraansvaret faktiskt inte stannar vid vem som arbetar och vem är hemma med barnet/barnen utan att det också påverkar hela tillvaron. Om mamman är något slags huvudförälder så kan hon inte heller träffa vänner, träna eller gå på andra aktiviteter om det inte är möjligt att ta med sig barnet. Pappan/partner däremot kan ju göra precis vad han känner för. Jag gick tillbaka till att spela med mitt musiksällskap när lillan var två månader, varannan vecka har jag varit ifrån henne cirka tre timmar på kvällen. För det mesta har vi åkt hela familjen. Många timmar i värmestugan på Ormberget har det blivit där en av oss har passat Liten och den andra åkt skidor. Samma sak ute på orientering och skidorientering. Jag tror som sagt vad inte på "den självuppoffrande modern", jag älskar att vara med Emma men det innebär inte att jag vill avstå från att åka skidor, springa orientering eller spela klarinett! Jag kan göra både och just för att jag lever i en relation där vi anser att båda föräldrarna är lika viktiga och att vi hjälps åt.
Avslutningsvis så kollade jag upp något vår debattör kanske också borde ha gjort.. Socialstyrelsens rapport om amning. Om vi utgår ifrån att mamman tar ut föräldrapenning på heltid och använder endast sina dagar och inte får några av partnern. Det blir ungefär åtta månader av tid med barnet. Ska man använda amning som ett argument för att barnet mår bäst av att bli omhändertaget av mamman under sitt första levnadsår så ska man kanske läsa på. Nästan inga barn i Sverige helammas vid åtta månaders ålder, därmed faller hela argumentet att mamman absolut måste ha mer tid hemma än så. För även utan en bröstpump så kan barnet delammas före och efter arbetet och dagtid få annan mat av pappan/partnern.

Här får jag sätta punkt, Johan har åkt och jobbat och en liten tiger som inte vill sova har tröttnat på sina klossar och leker nu istället tittut med mig från under bordsduken. Självklart går baby före blogg!

Edit! Jag kom på den ytterst viktiga punkten jag hann glömma bort när jag väl satte mig vid datorn för att skriva (bearbetar alltid mina texter i huvudet ett par varv innan de skrivs ned). Det finns ytterligare ett absolut viktigt argument för att bli vän med sin bröstpump. När ens lilla guldklimp har sugit, nafsat och bitit fram svidande sår i bröstvårtan så är det väldigt praktiskt att kunna ta paus ifrån varandra i några dagar. Liten får flaskan medan du själv pumpar, smörjer och vårdar dina bröst tills ni kan återuppta amningen när den känns mysig och bekväm för er båda igen!

Inga kommentarer: