Polarvåren

Älvsbyn kallar av förståeliga skäl alla sina tävlingar för någonting med Polar, det räcker med att studera prisbordet för att förstå varför. Nu kom vi dock hem utan priser i år men det är okej det med. I alla fall så var det dubbeltävling söder om Älvsbyn i helgen. Medeldistans lördag och långdistans söndag.

Jag hade bara anmält mig till medeldistansen då jag inte visste om min kropp skulle palla två tävlingsdagar. I alla fall så gick jag runt min fina lilla bana uppe på berget på lördagen. Det tyngsta visade sig faktiskt vara stigningen upp till starten.. Förutom att jag inte tog tillräckligt mycket höjd till första kontrollen och därmed missade den lite så var det ren och skär (men långsam..) kontrollplock för min del. Jag tog mina kontroller i tur och ordning utan några större bekymmer. Det mest taktiska visade sig vara mitt säkra vägval via rågångsstigen till sjunde kontrollen för på alla banor där den kontrollen var med så hade väldigt många bomtid. Det var även på väg till den kontrollen som Johan fick stora problem och undersökte den kringliggande skogen väldigt grundligt.

På slutet var det lite obehaglig utförsklättring en rätt så rejäl bit. Kombinationen regn och mossa på stenhäll är inte alltid det som skapar mest trygghetskänslor - vilket även läkaren som springer för Bergnäset kommenterade när han passerade mig..

Den sjunde kontrollen spökade visst för många.

I mål fick jag sedan vänta på Johan ett bra tag.. dock var han inte ensam kvar ute på berget utan vi var några stycken som stod där i målet och väntade in våra nära och kära och för varje löpare som kom i mål förhörde vi oss om vilka de sett ute i skogen och nästan samtidigt så trillade Johan och några H18-grabbar i mål. Johan med blandade känslor då det gått både bra och dåligt.

På söndagen var det som sagt vad långdistans, efter att ha känt efter så bestämde jag mig för att en solig skogspromenad i Öppen 7 kunde vara något för mig. Fast jag måste erkänna att klättringen upp till start kändes ändå tyngre.. dessutom fortsatte det i stort sett rakt uppåt till de två första kontrollerna. Överlag gick det rätt så bra för mig - förutom att jag valde bort de säkra vägvalet till min sjätte kontroll vilket ledde till lite onödigt irrande i ungefär samma område som Johan (och många andra) haft problem dagen innan.. Nåväl, det redde ut sig och jag plockade mina sista kontroller i stort sett felfritt.

Visst var det fint uppe på berget men klättringen dit upp var mindre skoj..

Duschvattnet kändes om möjligt ännu kallare idag... Men jag behövde faktiskt inte vänta så länge på Johan som kom i mål och var rätt så belåten. Visserligen hade han bommat lite men överlag hade orienteringen funkat och han tog sig också runt på en acceptabel tid!

Inte många knop blev gjorda resten av dagen, all denna friska luft och motion kan trötta ut de bästa av oss!

Nu är det lite magert med orientering närmsta tiden men vi har ju både kartor och skog här och var omkring oss så bara att bege sig ut på egen del om man har lust.