Orienteringstemat fortsätter så här i vintern då jag fortsatt kämpa mig igenom mina gamla karthögar och nu tror mig ha lyckats pussla ihop det mesta från den upphittade högen. Dock vet jag med säkerhet att det ännu är kartor på vift som eventuellt kan dyka upp i en annan hög eller verkligen är försvunna. Det saknas förstås åtskilliga resultat på tävlingar men det kan jag klara mig utan, jag behöver inte veta min placering på varje enskild tävling.
Men det tar tid.. det tar mycket tid.. När Johan pratade med sin mamma häromdagen och det här med gamla kartor kom upp och varför man sparar dem? Alltså.. det är ju roligt att bläddra i.. på samma sätt som man kan sitta med ett fotoalbum kan man sitta med någon av sina gamla orienteringspärmar. För jo.. här handlar det givetvis om plural. Även kartor som jag inte skrivit något på så väcker det ändå en hel del minnen, framför allt kartor och annat material från gamla läger. Jag kan peka ut exakt var tältplatser har legat, Johan har de senaste dagarna fått ta del av många mer eller mindre skumma historier från min uppväxt.
Det är enkelt att konstatera att det var roligt att växa upp med orienteringsgemenskapen!
Nu hade jag även turen att tidigt få internationella kontakter och där har många guldkorn hittats på med. För den som inte läst mitt CV så är det kanske inte allmänt känt att jag faktiskt har praktiserats på kontoret tillhörande Fédération Francaise de course d'Orientation när jag gick på gymnasiet. Vilket visserligen i praktiken innebär att jag under två veckor gjorde hederligt kontorsarbete - fast på franska! Jag fick med mig en vimpel hem som tack för min arbetsinsats.. Vilket faktiskt till stor del påminner om vad jag gjort de senaste dagarna för ett av mina större uppdrag var just att sortera och katalogisera deras lager av orienteringskartor!
Annars är det främst mamma och hennes kontakter som introducerade mig för den internationella världen redan när jag bara kunde ett fåtal ord på engelska men på något vis så gjorde jag mig skapligt förstådd och hade framför allt väldigt roligt! Så i mina högar har jag även hittat på en hel del orienteringsmaterial från olika delar av världen. Även om jag nu hårt rensat och krympt en rätt så stor hög till en liten lagom bunt som utan problem ryms i en pärm.
En del saker är roligare än andra (tror dock inte att det finns något större värde i mina gamla orienteringsautografer annat än nostalgiskt..) vilket tar mig tillbaka till titeln på det här inlägget. För vad jag hittade var en kopia ur någon tidning eller dokument om orientering i olika delar av världen. Det är i alla fall en mycket fin dikt som är skriven av en orienterare från Nya Zeeland och jag hoppas han inte misstycker att jag lyfter fram hans verk på nytt:
The Orienteer's Prayer
by Bill Teahan
Our Orienteer,
Who art in New Zealand,
Hallowed be thy navigation,
Thy competition come,
Thy control description be done,
At the club event as it is at the World Champs.
Give us this day our daily O course,
and forgive us our 10 minute errors,
As we forgive those who think they know better.
Lead us not into frustration,
But deliver us from bad maps.
For thine is the Map, Compass and O shoes,
Orienteering forever and ever.
Amen.
Så vackra ord!
Att titta på sina gamla kartor - framför allt de som man ritat in hur man sprungit på - är för övrigt extra roligt, snacka om att jag utvecklats som teknisk orienterare sedan jag var ung! Dock skulle jag behöva ha tillbaka lite av min ungdomliga kaxighet som fick mig att kasta mig huvudstupa in i den ena utmaningen efter den andra..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar