Den hade jag egentligen tänkt klämma in redan förra veckan, men misslyckades att ta mig ut på torsdagen (det är bara solljus den där lilla korta stunden mitt på dagen ju..), under helgen kom det tögrader och sedan massivt mera med snö. Sedan jobbade jag i måndags och igår var temperaturen över nollan igen.
Men så idag bestämde jag mig för att jag skulle ut, dock följde jag råden att inte ta finskidorna och plockade fram mina gamla skidor. Efter det ägnade jag minst en halvtimma åt att leta efter burken med valla som verkligen bara inte fanns någonstans. Till slut hittade jag den högst upp på hyllan i förrådet bakom en tung kasse med Johan-prylar. Någon (jag säger inte vem men det var inte jag) har alltså ställt undan den där kassen och bara knuffat vallaburken åt sidan. Det är sådana dagar jag drömskt tänker på hur det var när man bodde själv och saker och ting verkligen låg på det stället där man lämnat dem.. Johan har ju ännu inte anammat mitt ordningssätt där var sak har sin plats utan insisterar på att ställa saker "där de får plats just för stunden". Det här orsakar alltjämt diskussioner om skafferi och kylskåp..
Nåväl, åter till skidorna (Johan är ju fortfarande borta på kurs så jag kunde inte ens klaga på honom förrän senare på kvällen när han ringde hem). Jag tog mina grejer och stuvade in dem i bilen och körde upp till Ormberget där ombyggnationerna av nya skidstadion kommit riktigt långt. Trots att det var mitt i veckan, mitt på dagen så var det faktiskt en hel del bilar på parkeringen.
Jag bestämde mig för att köra det spår som körts upp först, nämligen 5,4 km-spåret. Det märktes onekligen att det var tidigt på säsongen och att temperaturen svajat. Spåret var på sina håll helt sönderkört och det var smuts och elände i det. Jag insåg att de två rejäla nedförsbackarna skulle bli rejäla utmaningar. Den första backen (som då ändå är den "lilla") blev en total katastrof, skidorna gled ifrån mig två gånger och bums var jag i backen. Jag förstod att det var bäst att hålla sig borta från allt vad spår hette i backarna och köra plogning ute i skate-fältet istället och därefter håll jag mig stående resten av skidturen.
 |
| Cooling som precis skidat klart! |
Glidet var lite sisådär, det är alltid lite svårvallat kring nollan och spåret var på sina håll helt sönderkört så jag kan ju konstatera att tiden var långt ifrån där jag slutade i påskas. Men det var kul att kunna ge sig ut på ett litet fyspass igen i alla fall. Fotskadan hindrar mig från det mesta men skidåkning har jag fått klartecken på att köra så det blir väl bara att plöja så många kilometrar som möjligt i vinter. Förhoppningsvis kommer det mer snö och kyla snart så man kan ta ut finskidorna och köra på ordentligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar