När min gammelmoster dog så fick jag en hel del av hennes vardagsporslin, genom åren har mängden krympt allteftersom olika saker gått sönder. Den riktiga favoriten var faktiskt en föga vacker ugnsform, den var precis lagom stor för en portion nachos till mig och Johan har kallat den för kycklingformen då vi alltid använder den till att värma kyckling när vi äter latmat. Allteftersom åren gått har den dock stadigt sett värre och värre ut och nu senast vid diskning så upptäckte vi en stor spricka i den.
Sagt och gjort, vi har ugnsformar så vi klarar oss, man behöver inte hålla fast vid allt till evinnerlighet. Ungsformen åker ut. Men tack för de många härliga åren och all god mat du har serverat först mig och sedan Johan och mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar