När vi kom fram till stranden så var de redan där, några andra familjer som också passat på att ta sig ut med sina småbarn när både sol och värme för ovanlighetens skull är närvarande. Precis som oss så har de valt den här lilla inofficiella badplatsen där det på sina ställen är gräs ända ner till vattnet och bara ett litet område med sandstrand.
Under tiden som vi försöker räkna ut hur man först klär av och sedan försöker klä på en osamarbetsvillig ettåring UV-baddräkten samtidigt som hon vägrar släppa taget om spaden i höger hand och badtermometern i vänster hand (svaret är att det går inte, hon måste faktiskt lossa greppet för att det ska gå) så har de förflyttat sig ned till strandkanten. Småbarn som plaskar precis där strand möter sand.
Det är verkligen en fin dag idag, den gassande solen gömmer sig nu bakom tunna molnslöjor som gör tillvaron riktigt behaglig. Det är helt vindstilla vilket också märks på vattnet. Jag noterar att badplatsen nog inte mått helt bra av den här sommaren. Det görs inga mätningar av vattnet här så vi kan ju bara gissa om det egentligen är tjänligt vatten. Men lite plask och lek ska det nog duga till.
De andra småbarnen har slutat bada, de sitter med sina föräldrar vid bänkarna och fikar.
Emma får ganska bra fart ut i vattnet, det finns änder här och alla djur ska man ju leka med. När hon slutligen inser att hon har vatten upp till fotknölarna har änderna för länge sedan simmat iväg. Mina försök att låna badtermometern och kolla hur varmt det är möts av höga skrik. Jag tror det var 21 grader men det är inget annat än en gissning.
Vi trugar lite, ska hon inte känna på vattnet i alla fall. Det blir varierande att bli buren och hållen kring vattenytan. Johan tar över helt så jag (den badtokiga) kan vandra utåt för att doppa mig och simma lite.
När jag vänder mig om och ser hur det går för min lilla familj så ser jag hur en av papporna får fart ut i vattnet med sitt barn i armarna. Rumpan är bar och tydligt smutsig av en "olyckshändelse". Han ställer sig bara någon meter ut i det grunda, vindstilla vattnet mitt för sandfliken, ganska så exakt i mitten av badstranden och börjar tvätta av barnets rumpa. Mamman kommer efter och ställer sig någon meter ifrån honom och börjar skölja upp byxorna. Allt detta medan vi befinner oss utanför dem. Vår enda väg tillbaka till stranden är via det vatten de precis har tvättat bort sitt barns avföring i. Åt sidorna om det som kan betecknas som strand så finns det områden med vass. Där badar inte folk. Hade de prompt velat tvätta av barnet och byxor på plats så kan man tycka att lite mer åt sidan kunde ha varit ett bättre ställe. Jag säger till Johan att ta med sig Emma åt sidan och försöka gå i land längre bort, närmare vassen och där änderna höll hus när vi kom.
Jag är förbannad över detta beteende, de hade uppenbarligen badat klart och såg inga problem med att deras barns avföring nu simmar runt precis där de bara dryga kvarten tidigare låtit barnet sitta och leka. Att det kan komma andra barn och bada gjorde visst ingen skillnad. Eller för den delen att vi faktiskt var ute i vattnet just då! De skulle knappast gjort samma sak om de badat i en utomhusbassäng så varför är det okej att göra i ett sund?
Förr om åren när jag uttalade mig i frågor gällande barn och föräldraskap blev jag hånad och ignorerad, vad visste jag liksom?
"-Hur många barn har du då?"
"-Vänta bara tills du får egna barn, då kommer du förstå varför vi gör som vi gör."
Tydligen skulle jag bli en helt annan sorts människa av att bli förälder. Det kanske jag också blivit men mina grundläggande åsikter och personlighet har inte ändrats. Jag tycker fortfarande att många föräldrar är extremt egoistiska och kräver att det alltid daltas med dem och att deras barn ska stå i centrum hela tiden.
Det tycker jag fortfarande och då har vi tagit med oss Liten på en hel del aktiviteter under hennes första levnadsår. Men vi har också funderat igenom vad vi har gjort, när det rått tveksamheter kring om aktiviteten är lämplig för småbarn så har vi pratat med berörda personer innan vi bestämt hur vi ska göra. Vi har turats om att passa henne och vi har planerat för "flyktvägar" ifall situationen blir ohållbar. När vi varit ute på café eller restaurang har vi tagit hjälp av personalen för att hitta en bra plats för både parkering av vagn men också sittplacering av babyn. Folk är otroligt hjälpsamma när man visar att man respekterar deras arbetsplats och hur den fungerar. Barn och föräldrar har en naturlig plats i samhället men vi ska trots allt fortfarande samexistera och då måste vi alla visa varandra hänsyn.
Och man tvättar inte bort skiten från sitt barns rumpa i vattnet mitt på en badplats där andra människor badar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar