I helgen släpade vi i vanlig ordning ut Emma på mer eller mindre vuxenaktiviteter. Hon satt igenom ett klubbmöte och på kvällen deltog hon lite lagom i klubbfest. Både på dagen och kvällen fick jag höra från olika personer hur "snäll" hon var som fixade detta utan att fara runt hela tiden. Jag blir alltjämt irriterad av att folk använder ordet "snäll" på det viset. Hade hon varit elak om hon blivit rastlös och högljudd eller vadå?
Vi har inget nätverk att tala om här uppe, många gånger har vi bara att välja på att fara hela familjen eller att minst en av oss stannar hemma med Emma. Vi löser det med att ta med saker och planera för aktiviteter som håller Liten underhållen och nöjd under tiden vi är iväg. Vi är också beredda på att turas om att ta ut henne ett tag eller att helt enkelt åka hem tidigare. Första skidorienteringssäsongen för Emma hade vi mer eller mindre en bärbar lekhörna med oss vilket blev ett populärt hörn för de andra småbarnen som också var med på tävlingarna.
Överlag var det rätt så lugnt igår. Ett vält glas, en sönderriven pappersduk och ett tryck på larmknappen på toaletten (men varför är knappen fin och röd och placerad i barnhöjd om man inte ska trycka på den?) summerar väl "incidenterna" rätt så bra.
Men jo, Liten är snäll, hon bjuder in andra barn i leken, hon vill att alla ska vara med. När Johan var sjuk så la hon sin snuttekanin bredvid honom i sängen så han skulle må bättre. Hon delar gärna med sig av kakor och russin till andra (helst genom att stoppa direkt i folks munnar..). DET är exempel på snälla handlingar! Att vara lugn och intresserad när det pågår möten och andra "vuxenaktiviteter", det är något helt annat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar