"Sommaren med släkten"

Långt efter alla andra började jag nyligen se den här serien. Jag får väl förklara med att den första säsongen kom precis när vi var mitt i att flytta och helt och hållet slutade se på linjär-TV. Men nu är jag där. Innehållet fick mig egentligen att tveka men efter att ha sett Peter Magnusson åka ut ur Race across the world blev jag lite sugen på att fortsätta se saker med honom och då även denna låg på MAX så blev det så. Men grundidén skapade viss tveksamhet. Paret Jens och Åsa ska ta över sommarstugan i skärgården efter Åsas föräldrar. Men de sistnämnda släpper inte taget, inga papper skrivs, föräldrarna fortsätter ockupera gästrummet och lägger sig i hur saker och ting ska göras. Låter det bekant? En hel del är det faktiskt också. Men turligt nog finns det rent absurda dråpligheter som är på en helt annan nivå. Men att jag inte bara ser serien utan också finner den underhållande får väl ses som någon slags framgångsfaktor. Eller så börjar jag bli tillräckligt avtrubbad av mitt eget liv att jag kan skratta åt eländet vi alltjämt befinner oss i.