onsdag 31 december 2014

Vem har inte fått höra att den saknar rätt till sin identitet?

Inte så konstigt att de främlingsfientliga rösterna hörs starkt just nu, i Sverige är vi nämligen orimligt fixerade vid ursprung och vad det innebär för vår identitet. Det räcker inte med att vara svensk (vad det nu egentligen innebär) utan grupperingarna går djupare än så.

Ofta har jag hört påståendet att det krävs minst fem generationer bakåt för att man ska få kalla sig Stockholmare. Jag är född och uppvuxen i en Stockholmsförort, jag gick på en innerstadsskola under mina gymnasieår men enligt det resonemanget så är jag alltså inte Stockholmare då mina föräldrar är inflyttade. Så vad innebär det i praktiken att jag är? Gäller samma fem-generationsregel i hela Sverige? På mammas sida måste jag då blicka tillbaka till mina morföräldrar då min mamma inte delar uppväxtort med dem. Så, mormor och morfar (samt rätt antal generationer bakåt) från Småland. Pappa har åtminstone samma uppväxtort som rätt antal generationer bakåt så han bidrar med Uppland.

Jag är alltså 50% smålänning och 50% upplänning. Fast det är klart, skulle jag i Småland komma med min Norrbottensinfluerade stockholmska och påstå att jag är smålänning så skulle jag bli utskrattad.. För just ja, sedan 16 år tillbaka är jag bosatt i Norrbotten. Numera är det förstås ännu krångligare för vad innebär det nu att vår lilla tjej är? Som är född här uppe. Men med fem-generationsregeln så måste jag ändå vandra tillbaka till Småland/Uppland fast nu krångla in Johans ursprung (och fast han ironiskt nog är uppväxt i Småland så har han ju inte rötterna där).

Börjar det bli uppenbart exakt hur löjligt det är att hålla på att låta tidigare generationer väga tyngst i vilken identitet vi har? Byt ut landskapen mot länder och man har precis den situationen som många svenskar befinner sig i. Födda i Sverige men blir tilldelade andra identiteter baserat på deras släktingars ursprung.

Själv brukar jag numera kalla mig för lulebo, det är trots allt här jag bor. Även om jag har rötter i andra delar av Sverige. Inte en enda person går förstås på att jag är från Norrbotten ursprungligen, jag pratar på tok för fort för det och det har jag alltid gjort! Men jag känner mig ändå välkommen här så det är bra ändå. 

Ska man förresten gå på hur jag pratar så är den staden jag känt mig som mest hemma i faktiskt Paris, ingen annanstans har jag passat in så bra än där det var okej att prata högt, fort och energiskt!

tisdag 30 december 2014

"Julafton är den dagen då pappa fyller år och Emma får flest paket."

Det var så jag förklarade för Emma vad det var som var på gång. Det visade sig vara en väldigt korrekt beskrivning dessutom.. Johan och jag har nu inte bara avverkat vår första jul som föräldrar utan också den första julen vi haft julgäster. Tidigare jular har vi antingen varit bortresta eller bara varit vi två.

Men det här året var det som sagt vad istället fullt upp på hemmaplan. Ett par saker som var tänkta till julafton hade jag fått stryka då Johan inte riktigt kunnat vara hjälpsam och jag i stort sett satte ihop hela julfirandet på egen hand.

Dagen före julafton så gjorde Emma sin tävlingsdebut! OK Renen hade inomhus-KM Tomteracet och då jag ändå inte springer än så bestämde jag i samråd med sekretariatet att så klart att jag kunde anmäla min lilla Tomtenissa i barntävlingen och istället agera följeslagare. Detta trots att Emma satt fast i bärselen och faktiskt inte gick själv.. Vi spekulerade lite i om vi skulle bli diskade då Emma valde att somna lagom till semi-finalerna och därmed faktiskt inte var aktiv i det tävlingsmomentet överhuvudtaget. Hur som, förutom den lilla tuppluren under semin så var Emma mycket engagerad i tävlingen och nyfiken på allt spännande som pågick runt omkring henne. Även jag fick ett rejält träningspass då alla kontrollerna var på golvnivå och böja sig ned med en 7-kilosbaby i famnen drygt var 20:e sekund känns faktiskt i benen..

Julafton började två timmar före mitt avancerade och detaljerade körschema körde igång då Emma tyckte att vi hade lagt uppstigning på tog för sent.. Johan fick dock förstås sin födelsedagsfrukost med fina paket, eller mer exakt, ett stort, överkomplicerat inslaget paket och tre kuvert av varierande storlek. För nu var det slutligen dags att avslöja vad det var för onödigt överkomplicerad present jag pysslat ihop till Johan! En märkesskärm! För den som inte vet vad en märkesskärm är så är det en orienteringsskärm som man syr fast sina orienteringsmärken på (eller har en fru som syr åt en). Jag ska sy sådana till mig och Emma med men Johan har nu fått den fina prototypen och jag är nöjd, den blev riktigt lyckad. Nu återstår för Johan att delta i tävlingar som har tygmärken så han kan fylla upp den ordentligt.
Dessvärre håller inte Johan inte upp så man ser de tre (!) märken jag redan sytt fast.
Efter frukost så åkte jag och Emma iväg till kyrkan för att förbereda för vårt stora julframträdande. Jag och Emma knep ju huvudrollerna i Bergnäskyrkans julspel. Så vi gjorde bejublande insatser som Jungfru Maria respektive Jesus-barnet. Emma fick massor med beröm för sin insats (folk fortsätter att imponeras av att hon inte skriker och gråter och har sig men det var ju spännande, många nya saker att studera - dessutom hade jag gömt hennes röda tyghund i krubban så det fanns en tröst nära till hands att distrahera henne med) och hon var verkligen på bra humör även när jag la ner henne i krubban för att gå och göra min solo-insats med klarinetten. Allt medan Johan, Emmas farmor och morfar satt på första parkett med varsin kamera i handen så framträdandet är dokumenterat både på film och med stillbilder. De bilderna måste man dock komma hem till oss för att få se, av hänsyn till övriga deltagare (som främst var barn) så publicerar jag inga julspelsbilder i bloggen.

Jul-lunch följdes av Kalle Anka (som Emma var totalt ointresserad av, däremot studerade hon oss andras intryck mycket mer istället). Sedan fick Johan sin födelsedagstårta och Emma somnade.. ungefär en sekund efter att jag sagt att vi kanske ska passa på att öppna julklappar nu när hon är vaken. Det visade sig vara en powernap så strax efteråt så kom vi igång med det gigantiska julklappsberget där ungefär varannan present verkade vara till Emma. Julklappsöppning var tydligen urtrist, förutom att man kunde dra i lite snöre så var hon totalt ointresserad och det enda hon egentligen ville leka med var asken som den ena skallran kom i..
Julgran med klappar!
Jag fick förstås en bok av årets Nobelpristagare av Johan (jag har ju själv instiftat traditionen..) som också gav mig Batras senaste bok och en dvd-läsare till min dator. Som alltid Astronomisk kalender av mamma som också köpt Bullerby-te (vilket jag talade om för henne nyligen att vårt var slut och bad om att få mer..). Svärmor gav mig panda-bokmärke och svärmors syster med man gav mig pysslet. Under förra årets julklappslek så bidrog jag och Johan med två sådana klurigheter i klappväg och de var riktigt eftertraktade (båda hamnade i slutändan hos Johans kusin). Johan och jag fick även några gemensamma klappar såsom mer te och en mycket söt pandamagnet (direktimporterat från svärmors Kina-resa i höstas) och lite spa-prylar. Min mamma sköt till med lite mer hushållsprylar.
Mina klappar!
Men föga förvånande så gick den stora julklappsskörden till Emma!
Kvällen rundades sedan av med både julgröt (farmor såg mycket skeptisk ut när hon insåg hur "konstigt" det ska ätas julgröt enligt min släkttradition men hon smakade i alla fall..) och brädspel. Emma och jag spelade i team och vi fullständigt slaktade! Vi körde Metro och farmor som aldrig spelat tidigare förstod ändå snabbt vad det gick ut men ingen kunde rå på mamma-dotter-laget som fick inte mindre än tre av sina tåg att anlända till centralstationen och därmed kunde kamma hem en hel del dubbelpoäng. 101 poäng totalt! Hela varvet runt på poängtavlan!

Juldagen blev en mer lugn dag, vi tog alla en härligt kall promenad innan lunch. Johan hade ju hoppats på många minusgrader inför julen och Luleå levererade stabilt kring -21 alla dagar! Jag och Johan klurade även på de pyssel vi fått i julklapp, jag löste båda och Johan hade bekymmer med sin trots att han tjuvkikade på lösningen.

Även annandagen började lugnt med ännu en kall promenad men sedan blev det fullt upp på eftermiddagen/kvällen då jag skulle spela i Mjölkuddskyrkan med Luleå musiksällskap. Så i sann proffsanda så levererade övriga familjen en baby till mig lagom innan musikgudstjänsten skulle börja så jag hann ge henne mat innan det var dags att spela. Emma var fortsatt engagerad i allt som hände runt omkring och gillade tydligen inte riktigt att de satt längst bak för hon såg så dåligt vad som pågick där borta där ljudet kom ifrån.. Vi rundade sedan av juldagarna med ostkaka, man måste trots allt komma ihåg sitt småländska arv! 

På lördagen åkte sedan gästerna hem och lilla familjen fortsätter på egen hand.

Det var Emmas första jul! Stort tack till våra gäster som förgyllde helgen och också förstås tack till ni som skickat julkort och julklappar till oss! Vi får se var nästa jul firas.

onsdag 24 december 2014

Tjugofjärde luckan i julkalendern!

Vad gör man när Liten inte vill sova? Man öppnar sista luckan i julkalendern förstås! Darth Santa!

tisdag 23 december 2014

måndag 22 december 2014

Tjugoandra luckan i julkalendern!

För att kompensera att gårdagens lucka publicerades så sent så lägger jag upp den här redan nu! En robotgran!

Tjugoförsta luckan i julkalendern..

..öppnade jag faktiskt för flera timmar sedan men sedan kom livet emellan och helt plötsligt var klockan efter midnatt! Men nu har vi gått in i den aktiva fasen av julfirande, Emmas farmor är på plats! Emma såg till att hon blev ordentligt nattad genom att klämma på näsa, kind samt rivas lite vid ögat. Så där som man måste liksom..

Var ännu en liten rymdfarkost i luckan.

fredag 19 december 2014

Julskinkan!

Jag har aldrig tillagat en julskinka i mitt liv. Faktum är att jag inte har ätit julskinka ens hälften av mina jular. Vi hade inte skinka på julbordet när jag bodde hemma så julskinka klev in i mitt liv i ett senare skede när jag började fira jul på annat håll.

Men jag gör inte julskinka, julskinka är julmat och det är Johans bord. Jag ser till att det finns julgodis och han tar ansvar för julmaten. Men den här hösten har inte blivit riktigt som vi tänkt oss så jag har fått täcka upp för Johan på det fysiska planet. Så den här julskinkan ligger jag bakom!

Vi beställde oss en fin liten EKO-gris via NordanSmak och hämtade upp den på vägen hem i onsdags och så idag så fick den ligga och puttra i ugnen i lite dryga fyra timmar medan jag försökte få lite annat gjort och sedan griljerade jag den. Johan har gett skinkan högsta betyg! Och jag väljer att tro att det är för att den blev god och inte för att han inte vågar klaga på sin hårt arbetande fru..
Lilla klumpen!
Redo för ugnen!
Tillagad!
Fäääärdig!

Nittonde luckan i julkalendern!

Jag öppnade faktiskt luckan i morse.. men han inte blogga då. En liten farkost ser det ut att vara.

torsdag 18 december 2014

Artonde luckan i julkalendern!

Det är ju inte direkt som när man var liten och slet upp luckorna tidigt på morgonen om man säger så..

tisdag 16 december 2014

Sextonde luckan i julkalendern!

Fatta att snart är det julafton? Vart tar tiden vägen? Vart har det här året tagit vägen? Dagens lucka var en liten rymdgubbe till!

måndag 15 december 2014

Varje hem behöver en pepparkaksborg!

Okej, ett pepparkakshus är ju inte egentligen inte ett måste på julen, jag har inte gjort ett varje år (även om jag ofta har haft ambitionen att det ska bli ett, varför gör jag annars den där gigantiska degen som ska räcka till ungefär 300 pepparkakor?) men så det här är första gången Johan och jag firar jul med vår lilla tjej och vi ska ju faktiskt ha gäster med. Annars har vi alltid varit bortresta när vi firat jul med släktingar.

Så hur skulle pepparkakshuset se ut? Blev en egen design (förstås) och jag tyckte vi skulle satsa på en borg och Johan instämde. På grund av hans dumma trasiga högerarm och inkompetenta vänsterarm så kan man väl säga att jag gjort ungefär 97 % av arbetet med den fina borgen! Så här är den! En pepparkaksborg i 25 delar, komplett med vallgrav och hajar!
Från sidan!
Bakifrån!
Från andra sidan!
Framifrån!
Och förstås en vy snett från ovan!
Tvingades tänka om i brickvalet inför montering, det visade sig att brickan jag planerat att använda var för liten..

Femtonde luckan i julkalendern!

Såg ut att vara en liten flygfarkost i dagens lucka.

söndag 14 december 2014

Fjortonde luckan i julkalendern!

Okej.. måste erkänna att jag inte riktigt vet vad de siktade på att det här ska föreställa..

lördag 13 december 2014

Trettonde luckan i julkalendern!

En liten blond bekanting gömde sig bakom dagens lucka som jag sent omsider faktiskt kom mig för att öppna. Mellan en liten som inte ville somna förrän framåt småtimmarna vilket ledde till en ovanligt sen uppstigning och ett pepparkaksbak som fick pausas två gånger för baby-situationer så har liksom dagen bara runnit iväg. Men till slut blev luckan öppnad och jag har också bakat ett 25-delars pepparkakshus samt 248 pepparkakor i olika storlekar. Bit för bit faller den "perfekta" julen på plats!

fredag 12 december 2014

Tolfte luckan i julkalendern!

En liten farkost!

Nej min baby är vare sig snäll eller duktig..

..för att hon inte gråter eller skriker när vi är ute bland folk. Hon är lugn, stillsam, glad, nöjd och ja, både snäll och duktig! Men hon är snäll för att hon vill kramas istället för att slåss, hon är duktig när hon simmar, utforskar världen, leker med sina klossar med mera.

Men snäll för att hon sover när vi är iväg på en aktivitet? Duktig för att hon inte skriker när vi är på Luciatåg? NEJ! För innebär det att hon hade varit elak om hon varit vaken och gnällig? Att hon är dum om hon skriker när det pågår en aktivitet?

Emma älskar musik, det var en av anledningarna till att jag tyckte det var en bra idé att ta med henne till universitetet och Luciatåget. Med några korta pauser för att studera centrumrestaurangen och de andra människorna så hade hon blicken fixerad på scenen där barnen framförde sina Lucia-sånger. I stort sett utan ett enda litet pip.

När Luciatåget var slut och alla skulle ut ur restaurangen så var det förstås någon som kommenterade just det, att hon var duktig som inte hade hörts något alls. Emma är fyra månader, det kanske är lite väl tidigt att tillskriva henne sådana egenskaper. Jag kan visserligen förklara för henne att hon ska vara tyst och lyssna när barnen sjunger men det kommer knappast påverka hur hon beter sig.

Det irriterar mig verkligen när folk är så vårdslösa med adjektiven. Nu efter att vi har varit ute så sover Emma. Men hon gör det inte för att hon är snäll och tycker att jag ska få laga lunch i fred. Hon gör det för att hon är trött av frisk luft och nya intryck. Och hon kommer säkerligen vakna precis i samma sekund som maten är klar och jag och Johan ska äta. Men hon gör inte det för att vara elak, hon vill bara äta samtidigt som alla andra.

Så snälla! Tänk efter lite vad orden betyder innan ni låter dem hoppa iväg!

tisdag 9 december 2014

Nionde luckan i julkalendern!

På min namnsdag så gömde det sig vad som ser ut att vara en liten farkost i luckan.

måndag 8 december 2014

Granen står så grön och grann i stugan!

Årets julgran är alltså en fin liten sockertoppsgran och utan tvekan den finaste gran vi haft. Efter att Johan införskaffade ett lämpligt krukfat på vägen hem så kom den nu så också på plats, fast lite småbökigt att vattna granen var det så den borde nog egentligen planteras om till bättre och större kruka. Sekunderna efter att jag tog bilden så spillde jag nämligen jordblandat vatten på både duk och matte.. Julklapparna klarade sig dock.
Nu närmar det sig att säga att årets julpyntande nog får vara färdigt. Eventuellt i alla fall.. får se hur jag känner när badrummet är städat.

Åttonde luckan i julkalendern!

Kanske dagens rymdgubbe är tänkt att manövrera gårdagens vapen?

söndag 7 december 2014

Fullständigt absolut nödvändigt!

Igår åkte Johan och jag iväg ut till Hägnans julmarknad (tillsammans med ungefär hälften av luleborna). Målet var i huvudsak att köpa lite julgott och inte samla på oss massa onödiga prylar vi inte behöver. Så självklart handlade jag två onödiga prylar vi inte behövde inne i handelsboden (men i övrigt köpte vi faktiskt endast lite gott i de olika stånden). Men den där God Jul-skylten hade faktiskt nedsatt pris.. och jag dinosaurie-kakformen tänkte jag faktiskt till Emma.. Okej att hon inte kan baka pepparkakor riktigt än men vad har det med saken att göra? Hon har tre julkalendrar i år men har inte visat det allra minsta intresse att öppna några luckor. Hitintills har hennes intresse för kalendrarna sträckt sig till avsmakning och kasta ner de på golvet. Men nästa år så!

I alla fall så har jag hängt upp det nya inköpet bredvid dörren så nu ser det lite extra inbjudande ut hos oss.
På vägen hem körde vi sedan förbi Storheden (där övriga lulebor verkade befinna sig i sällskap med halva Norrbottens befolkning i salig röra med en massa finnar) för att bocka av några ärenden till och när vi ändå var i farten med att plocka Emma in och ut ur bilen mest hela tiden så köpte vi även en liten bordsgran. Tyvärr verkar jag ha kastat ut det blomfat som tidigare använts när vi haft gran (jag har ett vagt minne av att ha kastat ut ett trasigt fat så det var nog det) så jag måste skaffa fram ett nytt innan jag kan få ordningen på granen på riktigt. Med det så rundar jag nog av årets julpyntande. Eventuellt så åker några fler julgranskulor upp i de sista rummen men överlag så känns det lagom pyntat. Vi (jag, Johan är ju fortfarande handikappad) har inte gått till överdrift men det är ändå en tydlig julkänsla i lägenheten.

Sjunde luckan i julkalendern!

Dagens lucka verkar innehålla något slags avancerat skjutvapen.

fredag 5 december 2014

Ny totalt supernödvändig pryl..

Till skillnad från för om åren så åker vi numera faktiskt till Babyproffsen Leklust i huvudsak för att köpa saker till Emma och inte leksaker till oss (mig). Och även denna gång motstod jag frestelsen att köpa gigantiskt Star Wars-LEGO åt mig trots de nedsatta priserna - det är inte nödvändiga inköp. Men att kolla igenom spelhyllan är det, kanske kan man hitta något lämpligt att ge bort i julklapp eller så. Och fastän jag har massor med pussel att lägga så måste man ju kolla in vad som finns.

Så nu måste jag förtydliga att det var Johans idé att köpa ett 3D-pussel av Empire State Building Night Edition. Det var alltså inte jag som insisterade på att köpa ett 3D-pussel upplyst av en färgskiftande lysdiod. Det kan dock ha varit min idé att hämta fram en LEGO-apa efter att Johan påtalat att det enda som saknades var en gorilla på masten..
Nu när julpyntet står framme så får vår nya prydnad nöja sig med att stå lite inklämt men efter julhelgen så ska vi nog kunna ge den en mer central plats i vardagsrummet. Totalt onödig pryl som jag villigt lät mig övertalas att vi skulle köpa hem..

Femte luckan i julkalendern!

Var gårdagens rymdgubbe måhända sur för att han förlagt sina Stormtrooper-grejer? Turligt nog hittade jag dem i dagens lucka!

torsdag 4 december 2014

Fjärde luckan i julkalendern!

Ha! Har redan hunnit lyssna på radiokalendern, se på julkalendern samt öppnat min LEGO-lucka! Och hunnit bädda ner familjen för deras frukosttupplurar..

onsdag 3 december 2014

Liten börjar bli stor!

Ganska exakt för ett dygn sedan när jag försökte få Emma att sova så blev det omedelbart ändrade planer. Liten snurrar ju numera runt från mage till rygg och tillbaka som om hon aldrig gjort något annat men det räcker tydligen inte. Helt plötsligt ser jag hur hon ligger halvt på sida, halvt på mage med handen stadigt placerat uppepå sängkanten. Hon hade helt klart utbrytarblick i ögonen så idag så rev jag ur allting ur barnsängen, ställde den på högkant, monterade bort gaveln och flyttade ner sängbotten. Bäst att ligga steget före innan hon på allvar upptäcker hur man tar sig upp i sittande ställning och får för sig att trilla över kanten.

Det där med att rulla runt och ha sig funkar för övrigt tydligen bäst när ingen ser på, jag riggade upp filmkameran i köket för att fånga lite gulligt jollrande och lekande. Vad jag fick var 28 minuter av Emma liggandes på rygg och fäktar lite tafatt med armar och ben.. Min lilla busunge! Fyra månader redan, var tar tiden vägen?

Tredje luckan i julkalendern!

Det säger kanske något om hur mycket jag har att göra om dagarna när jag inte hinner öppna min lucka förrän efter kl 23..
Mer pangpang!

tisdag 2 december 2014

Andra luckan i julkalendern!

Okej, vare sig jag eller Johan lyckades placera den där roboten i en Star Wars-produktion, däremot påminde den mycket om cyloner från Battlestar Galactica..

måndag 1 december 2014

Första luckan i julkalendern!

Johan påtalade att det är ju faktiskt tradition att jag lägger upp min julkalender i bloggen. I år föll valet på en Star Wars-kalender igen, jag tycker dock det är trist att man snöat in sig på en City, en Star Wars och en av det "tjejiga" LEGOt varje år numera. Varför inte alternera och köra något annat? Hobbit-LEGO? Simpsons-LEGO? Kom igen, fantasi och variation tack!
Så här är den! På plats bland tomtarna!
 Nåväl, reklamen utlovad en mörk tomte så jag kör på det.
Något slags fordon? Vapen?
I år har vi dessutom ytterligare kalendrar då Emma har fått TV- och radiokalendern av morfar och mormor skickade Scouternas kalender. Dock visade Emma inget som helst intresse för vare sig radio eller TV så hennes enda intresse av sina kalendrar har varit smaktestet (sedan försökte hon slänga de på golvet då hon tyckte de stal uppmärksamhet, vilket ju är begripligt, Johan försökte öppna en lucka just då). Men det ska börjas i tid!

Stora steg i samlivet!

Det här att leva ihop med en annan person kan ju vara lite av en utmaning och det är inte alltid man vill kasta sig in i det huvudstupa men bit för bit så blir man ju mer av en gemensam enhet än bara två individer som bor på samma adress.

Så efter mer än sex år som sammanboende, varav tre år som gifta, snart fyra månader som föräldrar.. Johan och jag har slutligen kommit fram till att det är läge att blanda våra filmsamlingar! Vissa av Johans boxar har visserligen redan smugit sig in bland mina av rent praktiska utrymmesskäl men nu kör vi fullt ut!

Vi tror faktiskt vi är redo för det här stora steget!