Man lär så länge man lever

Igår lärde jag mig en väldigt viktig läxa, den kommer jag sent glömma. Eller tja.. det finns ju då de som påstår att jag har minne som en elefant och aldrig glömmer så jag antar att vi helt sonika placerar lärdomen i kategorin "aldrig bortglömda oförrätter".

Carcassonne New World

Köpte ett spel igår och nu spelades det ikväll med systern och hennes man. Jag vann en förkrossande seger med 185 poäng mot deras 94 respektive 92.. Det bara rullade på och jag fick lite flyt på lämpliga ställen.

Då och nu

Så här såg det ut i mars när jag precis kommit ut från min intervju.Och så här ser det ut nu mitt i värmeböljan, komplett med båtar och solbadande människor.Fast det här var ju en dag med rätt så dåligt väder, det finns till och med lite små moln på himlen och det var nog inte mer än 28 grader ute heller.

Don't let the bed bugs bite..

Följande sak låg i min säng när jag skulle krypa ner, stendöd. Jag trodde först det var något levande som skulle flyga iväg när jag knäppte till det men icke. Undras vad det är..

Oups...

Så var det den där lilla blåa skruvmejseln man letat efter i tja.. ett antal månader låt oss säga något över halvåret.. så nu idag öppnade jag väskan till min kravallklarinett och vad ligger där? Jo men givetvis skruvmejseln...

Tur att man inte typ efterlyst den eller så på ett mail till hela orkestern.. och upprepat antal gånger frågat folk om de sett den..

Klantmaja!

Ja, Johan är mycket road just nu. Dessvärre fick jag se det över skype då han är tillbaka i svala Luleå och jag är åter på jobbet i värmeböljan i Stockholm.

Måndagens besök på Ice Bar var rätt behagligt dock..

Sommarpyssel!

I Laholm var vi inne i leksaksaffären för att se vad som fanns och detta fanns och var tvunget att följa med mig hem. Jag har byggt Saturnus!

Förstasorteringspaj!

Mera paj åt folket! Eller i alla fall åt Johan och mig. Idag glufsade vi i oss en blåbärspaj med lite mera lagom mängd marsansås till, jag fixade nämligen såsen.På måndag är det slut med svullandet, då är det tillbaka till vardagen som gäller och kanske få in lite motion här och var.

Andrasorteringspaj!

Idag tar vi det lite lugnt efter våra äventyr i söder, tvätt och slappande är de huvudsakliga aktiviteterna på schemat för dagen. Tack vare den inte alltför snabba tvättmaskinen så är det inte speciellt stressande att hålla på med tvätten heller.

En utflykt har det blivit i alla fall, till Ostkakeboden i Frödinge! För man måste ju passa på att hamstra lite goda kakor att äta av när hösten kommer. Visserligen säljs många av kakorna i vanliga butiker men inte alla och inte till samma förmånliga pris och framför allt - här kan man köpa andrasorteringskakor! För de tårtor, kakor och pajer som inte fyller kravet att skickas ut i butik (utseendemässigt, viktmässigt etc) säljs då istället till lägre pris.

Dagens andrasorteringskaka var Hallon & björnbärspaj så vi köpte två sådana, en att äta direkt och en att äta senare. Förutom det så blev det en blåbärspaj och några mandeltårtor. Mandeltårtan är extra viktig att köpa för den finns så sällan att köpa i vanlig butik.

Vår paj hade just vissa utseendekomplex men god var den ändå!

För att kunna äta paj så behöver man förstås marsansås, så det blev ett stopp på ICA-butiken i Frödinge med. Kanske inte helt förvånande att butiken som ligger ett stenkast från Frödinge Mejeri endast säljer marsansås i stor förpackning. Men men, det ska nog gå åt - och det gör det! För när Johan så skulle värma pajen och göra marsansås så utspelade sig följande dialog:

Johan: "Hur mycket sås ska jag göra?"

Anna (som befinner sig i annat rum): "Lagom!"

Johan: "Vad är lagom? 4 portioner eller?

Anna (som knappt lyssnar): "Det blir nog bra."

Sagt och gjort... Johan redde till fyra portioner marsansås till oss båda.. till en pytteliten paj på ynkliga 400 gram. Jag vet, jag borde veta bättre än att säga så till en karl, naturligtvis gör han precis som jag säger utan att tänka på att det kanske blir lite konstigt.

I alla fall.. både paj och sås är slut! Det är ju ändå sommar.

En resa genom södra Sverige!

Ojojoj.. Nu har vi varit på äventyr!

I lördags morse packade jag och Johan in allt vi behövde ha med oss i bilen och rullade från Vimmerby mot Laholm. Johans barndomskamrat Micke skulle ju gifta sig med sin Maria! Vi siktade på att komma iväg tidigt så bilen inte skulle bli så varm och vi lyckades faktiskt - med en kvart till godo mot utsatt tid.

Utrustade med en vägkarta av årsmodell -93 var vi redo för allt! Okej, det blev vissa smärre överraskningar här och var. Kosan gick via Mariannelund, Eksjö, Sävsjö, Värnamo, Ljungby och Halmstad. Vi försökte att inte köra E4:an mer än nödvändigt, den har vi redan sett rätt mycket av under tidigare resor..

Vi anlände till Laholm tidigt och min redan etablerade badfixering tog förstås ut sin rätt, är man varm av att sitta i en bil utan AC så vill man bada. Så jag fattade beslutet att vi skulle ut till havet en vända, efter lite om och men letade vi oss ner till Mellbystrand men till min stora förvåning fanns inga skyltningar överhuvudtaget om badplatser. Jag visste ju att havet låg strax till höger om mig men varför fanns det inga badplatser? Till slut svängde vi in på en väg ner mot vattnet och fortsatte ända ner till stranden där jag minst sagt fick en chock:

Bilarna stod ju parkerade direkt på stranden alldeles vid vattenbrynet!

Här ville jag då inte bada! Långgrunt och eländigt var det med, jag plaskade lite med fötterna i vattnet i alla fall men det var med stor besvikelse jag lämnade Laholmsbukten. Istället letade vi oss in till Laholm för att luncha på torget innan vi checkade in på motellet och begav oss till bröllopet. Själva festlokalen och samlingsplatsen var alldeles i närheten men ceremonin skulle hållas nere på den där konstiga stranden. Dock så var just den tilltänkta platsen i alla fall bilfri.

Solen och värmen höll sig envist fast denna sommarlördag, turligt nog så syns det inte på bilderna att jag har ett uppblossat soleksemsområde mitt i urringningen.. Johan föreslog med lite självklar manlig logik att "det går väl att sminka över", smink fick överlag stå tillbaka till förmån för heltäckande solskyddsfaktor för att åtminstone minimera att mitt tillstånd förvärrades. Något fler borde tagit efter, det syntes en och annan svedd bröllopsgäst under kvällen - inklusive brudgummen!

Men även om vi är svenskar och alltid ska hitta något att klaga på så var det verkligen en kanondag för bröllop, trevliga gäster, god mat, god dryck och jag och bruden lyckades till slut placera varandra på riktigt! För så kan det ju gå.. Micke är Johans kompis men Maria har läst i Luleå precis som jag och mycket riktigt var det en hel del LTU:are som jag kände på plats. Johans och mina skilda världar krympte lite ytterligare.

För övrigt har jag aldrig varit med om ett så envist brudpar, det är ju dem som ska smita först från festen så gästerna med gott samvete kan sticka när de börjar bli trötta. Men här fick vi se oss besegrade, Johan och jag avvek från festen när bruden fortfarande röjde på dansgolvet, brudgummen hängde i svalkan på uteplatsen och brudnäbbarna stolta sprang runt och deklarerade att "de minsann hade blivit lovade att få vara uppe till kl. 3!". Då var vi ändå långt ifrån de första att packa ihop och tacka för oss.

Nästa dag hade jag bestämt mig! Jag skulle bada i havet! Därmed basta! Laholmsbukten var ju uppenbarligen en fruktansvärd besvikelse så jag fick istället idén att vi skulle åka ut till Bjärekusten. Så vi körde söderut, svängde av mot Båstad och fortsatte ut till Torekov. I min enfald trodde jag ju fortfarande att det skulle finnas skyltar om badplatser men icke då! Efter att ha irrat lite på småvägar hittade vi i alla fall ett naturreservat (där det gick får lösa) och en stig ner till vattnet. Mitt ute bland stenarna fanns det så till slut en badstege.

Uppenbarligen är det mestadels lokalbefolkningen som badar här, de flesta badbesökarna kom nämligen gående i morgonrockar och tofflor.. Men men, efter moget övervägande hängande på den kalla stegen så kastade jag mig i havet! Sedan var det Johans tur att hänga och tveka, något han antagligen skulle gjort ännu längre om det inte var för att det uppstod kö vid trappan som gärna ville i vattnet.

De inhemska badgästerna insisterade på att det var 23 grader i vattnet något jag faktiskt kan tro på och förklarade också hur man bäst sätter ner fötterna på stenarna utan att vare sig skada sig själv eller växtligheten. Jag med mitt minst sagt speciella balanssinne klarade dock inte av att stå emot vågorna så jag gick snabbt tillbaka till att simma runt istället.

Bada gör en hungrig! Johan hade på vägen från Båstad uppmärksammat ett café han gärna ville pröva. Så Solbackens Wåffelbruk blev det mycket riktigt. Bilden visar vyn nere från parkeringen, sedan var själva bordsplatserna utplacerade lite varstans i sluttningen. Det var minst sagt en hel del springande för serveringspersonalen.

Men visst ser det gott ut? Johan är lite otålig här.. ville ju äta bums men jag insisterade på att ta bilder först.

Efter det fortsatte vi in mot landet, via Örkelljunga och Hässleholm tog vi oss till Kristianstad. Den här sträckan gick avsevärt snabbare än jag räknat med, dumma kartboken har en annan skala för Skåne, allt ser långt ut men går fort att köra. För övrigt tycker vi skåningar kör bil som galningar!

I Kristianstad väntade middag hemma hos min kompis Brandin och hans tjej. Här trodde vi att vi skulle få problem med att hitta då vi inte har några stadskartor i vår kartbok (okej, vi kunde kanske ha förberett den här resan lite bättre..) men med hjälp av eniro och stadskartan vid resecentrum så kom vi förstås rakt på. Tyvärr blev den mycket trevliga middagen avslutad i förtid på grund av en allergisk reaktion men sånt är livet.

Johan och jag övernattade sedan på vandrarhem innan vi på måndag morgon fortsatte mot Åhus. Nu började solen plåga mig rätt rejält så jag och Johan gjorde tvärtemot alla andra badgästerna och slog oss ner under en gigantisk tall!

Vi var faktiskt inte fullt så badsugna idag men man kan ju inte åka ifrån Åhus utan att äta glass! Blev lite förvirrad dock av att det överallt såldes GB-glass, jag hade ju för mig från barndomen att man åt Åhusglass i Åhus. Vi försökte googla saken på Johans telefon för att bli klokare, fungerade nästan. I alla fall så hittade vi en kiosk som sålde Ingman-glass och påstod sig vara skånska, det fick det bli. Två kulor vardera verkade lagom. Banne mig de största glasskulor jag någonsin stött på! Inte var det dyrt heller.

Äta glassen blev en kamp mot solen som bara fortsatte gassa och ville smälta min glass. Till slut tvingades jag erkänna mig besegrad och Johan fick hjälpa till att äta upp det sista av min glass (efter att ha ätit en lika stor själv..).

Sedan fortsatte vi söderut mot Ystad där vi promenerade lite på stan och åt en sen lunch - efter att först ha införskaffat ny solskyddsfaktor åt mig, vid det här laget började jag verkligen se fruktansvärd ut. På den här kusten skyltar man för övrigt om badplatser precis överallt.

På vägen mot Malmö iakttogs denna staty över Nils Holgersson och hans gås! Nästa etapp var nämligen att hämta upp Albin på jobbet och sedan åka hem till honom.

Sista kvällen av vår lilla bilsemester i söder var nämligen en mycket angenäm kväll i Malmö med Albin, Christian och en kompis till Christian. Malmö bjöd på samma tryckande värme som övriga Skåne stått för när vi gick från Albin hem till Christian, Albin var en excellent turistguide så nu vet vi på vilken gata Malmös prostituerade brukade hålla till. Efter en snabbvisit i Christians lägenhet bar det av ner på stan för att hitta oss någonstans att äta. Otroligt varierande så beställde vi allihop ryggbiff på planka att äta och till detta förstås kall öl att dricka.

Det var en mycket trevlig middag även om den slutade ganska tidigt (Albin och Christian har två veckor kvar till semestern börjar och Christians kompis skulle med en tidig färja på morgonen). Nu kom också det efterlängtade regnet! Äntligen lite svalka! I alla fall några enstaka droppar. Blev lite kaffe/te och mer snack hemma hos Albin innan läggdax. Albin trollade fram en fin uppblåsbar madrass för oss att sova på.

Så slutligen idag så åkte vi tillbaka till Vimmerby, nu var det slut på solen, molnigt och faktiskt lite kallt. Hemfärden gick via Lund, Höör, Hässleholm, Älmhult, Växjö, Målilla och Hultsfred. Vi känner att vi i stort sett åkt Skåne runt de senaste dagarna - och fort gick det! Ska man göra en sådan resa igen så bör man kanske planera lite mer i förväg, nu körde vi den helt fria varianten, men då löper man ju också risken att gå miste om saker man skulle vilja se.

Tack till alla som vi träffat utmed vägen! Det var riktigt skoj att ses!

Semester!

Faktiskt, på riktigt, helt lediga i två hela veckor. Så naturligtvis har det inte funnits någon tid alls över för att blogga. Lediga mitt i en enorm värmebölja dessutom! Midsommarhelgen avslutades med en aningen segdragen bilresa söderöver under vilken jag anklagades för att vara enormt asocial (värmen och solen placerade sig extremt mycket på passagerarsidan och fullständigt däckade mig när jag inte körde), Tyskland slog ut England i åttondelsfinalen (till min belåtenhet), en motorlampa tändes och släcktes oroväckande mycket, vi fastnade i en bilkö norr om Gävle under vilken jag drabbades av ett kortare infall av roadrage (jävla idioter som kör på vägarna!), vi dessvärre inte hittade någon att hälsa på i Gävle och således överraskade min pappa och syster med att dyka upp i Sollentuna lagom till matchstart i söndagens andra åttondelsfinal.

Nästa dag fortsatte resan söderöver men nu aningen långsammare, vi ville dels undvika rusningen och dels så insisterade en av Johans kompisar på att vi skulle hälsa på i Sundbyberg, sagt och gjort - det tog oss närmare två timmar att ta oss ur Stockholm. Men trevligt var det. På vägen blev vi sedan inspirerade av mammas förslag sugna på lite bilfärja så vi lämnade E4:an (som vi sett alldeles för mycket av) och stack in på lite småvägar och tog färjan över Bråviken. Där ute på däck var enda gången på hela resan jag inte kände mig genomsvett. Vi har en antik bil (dock med fungerande baklucka), vi har alltså ingen AC.

Semestern inleddes sedan med begravning, jag har inte längre någon morfar och nu har vi officiellt sagt våra farväl. Det ständigt tragiska med begravning är förstås alla trevliga släktingar och vänner som man nu träffar för första gången på åratal. Löften har givetvis utbytts i stil med: "ni måste höra av er", "vi borde ses under trevligare omständigheter", "du vet att du alltid är välkommen att hälsa på", etc. Även detta var förstås en ohyggligt varm dag, där fick man för att man oroat sig för att inte ha någon kofta som passade sig, det var inte ens att tänka på koftväder.

Utöver detta har vi faktiskt semestrat, gått i lite affärer, hunnit med tre dopp i två olika sjöar (varmt i vattnet har det också varit), träffat ännu mer släktingar (nu då mest Johans), grillat, ätit mer jordgubbar än vad som är lämpligt och sovit. Johan behöver tydligen massor med sömn nu när han är ledig.

Nu stundar nya semesteräventyr men mer om dem i nästa vecka!