Det kändes!

Allt mitt slit i lördags kändes verkligen när jag vaknade igår, mest för att vakna var det sista min kropp ville göra! Jag sov större delen av dagen och hade ändå inga problem att komma i säng tidigt. Man ska alltså inte arbeta så hårt när det är varmt och somrigt ute.

Idag är det faktiskt lite behagligare väder i Luleå, inte fullt sådär monstervarmt längre, det är ändå närmast omöjligt att få temperaturen i sovrummet att sjunka till en angenämare nivå. Nu har jag faktiskt ställt in min gamla fläkt från PG-tiden i rummet med. Dock så låter den ju rätt så mycket så den får stå och jobba på dagen istället så kanske det kan bli någon grad svalare när det är dax att sova.

Men men, att tappa en hel dag igår bara på att sova var ju inte bra alls! Sånt har jag inte tid med, nu när jag är ledig från jobbet i några dagar så är tanken att det ska bli massor av fixat förstås. Så idag tog jag itu med att montera den andra byrån vi köpte och har nu även lagt på ett första lager lack. Planen är att imorgon kväll ha den på plats i sitt hörn i vardagsrummet efter att ha fått två lager lack på sig.

Fast nu har jag egentligen lite dötid i väntan på att andra lagret lack kan målas på, eller har jag...? Nääää! Så klart inte, jag har en liten dvd-hylla att montera förstås! Om bara borrmaskinen kunde snabba på och ladda sitt batteri så hinner jag även få upp hyllan innan det är dax att lacka igen.

Ledigt? Slappa? Vad är det för nåt?

Ett sprillans nytt sovrum!

Min kropp värker! Ryggen värker, fötterna värker, jag har massa små blåmärken överallt. Men inget farligt, bara hederlig storstädning!

Jag är ledig i några dagar från jobbet och tänkte göra slag i saken att få lite saker gjort så idag började projekt sommarstädning på riktigt. Första etappen var sovrummet och den är nu avklarad! Den lämpligt valda dagen för detta projekt var förstås tryckande varm och solig, perfekt sommarväder i Luleå. Fördelen med detta val av dag var förstås den exceptionellt lediga tvättstugan. Turligt nog drog det in ett åskväder fram emot eftermiddagen som lättade upp något. Jag vet, jag sa det, jag blev glad av åska.. Det blev dock bara ett litet oväder men i alla fall lite uppfriskande regn.

Så tvätta, kuddar, täcken, filt, mattor och gardiner. Det behövdes! Ena mattan hade helt bytt färg till dammgrön. Tvätta är överlag inte en speciellt angenäm aktivitet sommartid i Luleå, i alla fall inte i vår tvättstuga. Det finns givetvis ingen luftkonditionering alls, men fina stora fönster på båda sidor som släpper in massa värme och sol. Tillkommet sedan den värme maskinerna själva avger. Redan när första omgången maskiner var laddade så var jag alldeles stickig av svett.

Tvättstugan ledde förstås till en regeldebatt med en granne. Det dåliga vädret fram emot eftermiddagen fick många att avbryta sitt solbadande i förtid och då kan de tänka sig att göra andra aktiviteter, som att ta itu med sin tvätt. Så personen som hade tvättid efter mig började tvätta i förtid (inga problem där, jag hade hunnit köra klart mitt rätt snabbt). Men nu är det ju så att just det jag tvättade tar lite extra tid att torka så jag hade inga planer på att ge upp torktid i förtid! När jag kom ner till tvättstugan för att kolla om det sista var klart eller om det behövde mera tid så hade den som hade nästa tvättid tagit ur våra grejer och vikt ihop och lagt dem på bänken. Vilket hade varit störande men godtagbart, om de varit torra! Det är lätt att tro att något är torrt när man bara tar i kanten och river ut det. Men när man viker en fuktig matta så märker man att den är fuktig!

I och med att jag har rätt till torkning en timma efter att tvättpasset är slut så rev jag sonika ut de blöta kläderna ur torkskåpet (la dem förstås i en av korgarna) och hängde in våra saker igen. Gick sedan in och hämtade en post-it som jag satte på torkskåpet där jag just upplyste tvättaren om att min torktid faktiskt pågår till kl 18. Missade att springa på vederbörande när jag slutligen hämtade in de sista grejerna (kl 17.45) men dess kläder hängde på kanter på korgar, antagligen i väntan på att klockan skulle bli sex. För säkerhets skull skrev jag upp numret till bokningscylindern redan när jag återtog torkskåpet, ifall det skulle blivit bråk.

Det blev visst en lång parentes om tvättstugan, nej, jag lider inte av tvångstankar angående tvättning och tvättstugor. Det råkar bara vara en av de stora punkterna som grannar lätt blir osams om i sådana här bostadsområden.

Tillbaka till sovrummet, jag tömde det nästan helt på saker, inklusive en hel del möbler, allt dammas förstås av. Spegel och fönster tvättades och torkades. När golvet var i stort sett fritt från saker så blev det först dammsugning, följt av våttorkning. Under tiden som golvet sedan torkades så monterades byrån som vi köpte på IKEA förra helgen.

Sedan började det riktiga jobbet förstås, ställa tillbaka allt i rummet, och i och med byrån så skulle det inte riktigt tillbaka som det var heller, vilket krävde lite eftertanke. Några saker fick också flytta ut från sovrummet helt och hållet.

Nu har vi i alla fall ett helt nytt sovrum! Välstädat och fint! Och jag har bildbevis! Så nu behöver inga eventuella framtida gäster någonsin gå in i sovrummet för ni kan helt enkelt lita på att det alltid ser så där fint ut. För absolut att ni tror att vi bäddar så där snyggt varje dag!

Förresten, bara så ni vet, det finns åtminstone en sak i sovrummet som knyter an till våra närmaste familjemedlemmar. Fritt fram att peka ut era avtramp bland kommentarerna.

Så snopet!

Lilla landslaget visar återigen att de kan saker stora landslaget inte vet något om. Som att avsluta första halvlev med tre insläppta mål och gå ut i andra halvlek och själv peta in tre mål! Dessvärre nådde det inte ända fram, straffläggning är lite av ett lotteri och vi hängde med rätt bra, men inte riktigt ända fram.. Bra spelat ändå, nu vill jag se Berg, yngsta Elm, Toivonen, Bajrami och Molins (åtminstone!!!) på permanenta platser i stora landslaget!

Luleå har idag för övrigt bjudit på perfekt sommarväder, varmt, soligt och hör och häpna - vindstilla! Så jag var förstås på jobbet några timmar och lyckades sedan tjata med Johan ut för att göra några ärenden. Vi besökte bland annat både Växtriket och Blomsterlandet för att hitta min nya krukväxt att vårda fram till en jätte. Det finns inget roligt! Dumma tråkiga saker som är nedklippta och manipulerade för att inte bli större än vad de är. Kaktusar fanns det inget alls av heller. Inte ens kaktusjord, så det är tydligen inte alls modernt just nu. Så jakten fortsätter, i annat fall får jag väl fortsätta vårda min Benjaminfikus (som väl har en 15+ år på nacken, fick den samtidigt som de stackars High Chaparallerna), i den här takten så är den nog stor som ett träd om en ytterligare 15 år!

Det har brunnit i Luleå!

Jo, på väg till jobbet efter lunch så ser jag en rökpelare komma från universitetet. Fast när jag cyklar vidare bakom uni så inser jag att det måste komma längre bort ifrån, alltså nerifrån stan till.

Så bilaffären nere vid Midgårdsvägen har börjat brinna strax innan lunch. I samma byggnad ligger en MAX-restaurang, Expertbutik och Flügger färg. Det är inte vilken MAX som helst heller, det är den jag jobbade på sommaren 2000 (och officiellt aldrig har slutat på, de skulle ringa nästa vecka och berätta om det nya schemat, denna diskussionen skedde i augusti 2000).

Det var tydligen lite besvärligt med släckningsarbetet med, det pågick större delen av dagen, MAX brann ner, Expert brann ner, senaste budet jag hörde så verkar Flügger klara sig. Så hela dagen har himlen sett något mörk ut. Givetvis så var idag en blåsig dag med och inte åt vilket håll som helst heller. Den potentiellt farliga röken har hela eftermiddagen blåst in över Porsön och Björkskatan.

Stänga fönstret på kontoret visade sig vara en bra idé, det luktade inte helt mys och stack i halsen annars.

Har förstås varit lite allmänt kaos i Luleå som följd, Midgårdsvägen är där de flesta busslinjer passerar (även där bussgaraget ligger). Så ärendena som egentligen borde gjorts blev liggande till en annan dag.

Det gick ju dessutom faktiskt ut en rekommendation till boende i rökriktningen att hålla sig inne. Fast jag tror inte det var någon egentligen fara här uppe.

En ny sektion till vinstället

Det är egentligen farligt det där med serier när det gäller möbler, att man så enkelt kan köpa till en ny sektion om behovet skulle uppstå. Vadå om?? För min del uppstår alltid behovet! Det var så jag bestämde att det skulle köpas en till sektion av vinstället Hutten på IKEA. Sedan ska den förstås matchas med befintliga sektioner. Det betydde två lager av antiklack, lagom fördelade tidsmässigt innan och efter U21's gruppspelsmatch mot Serbien. U21-EM har för övrigt bevisat att Sverige dels, kan göra mål! Dels också kan spela snyggt och underhållande. Det kan man inte alltid tro när man ser det något äldre svenska landslaget spela.

Nu ska lacken få torka klart till imorgon efter jobbet och sedan ska sektionen monteras ihop med de andra delarna.

Lite mer detaljer om IKEA

Jag var ju faktiskt lite kortfattad med vad vi verkligen köpte..

Johan började med att fascineras över hur mycket husbilar och husvagnar det fanns på parkeringen, jag hade ju upplyst honom om att IKEA Haparanda-Tornio är ett populärt semestermål men han trodde mig inte riktigt förrän vi var väl där.

I vanlig ordning hade Johan haft sin telefon avstängd och alltså missat samtal från sin mamma så inne på IKEA ringer han upp henne och de skvallrar en bra stund om midsommar tills jag står och stirrar stint på Johan och trummar med foten. Som sagt, den byrån jag helst ville ha var ju utgången - jag ville ha Johans åsikt! Johan rundar av samtalet bara för att konstatera vad som knappast kom som en chock.. han är man.. han har inga åsikter!

Efter lite om och men hittade han ändå en åsikt och vi valde byrå till sovrummet. Sedan blev det ännu en annan byrå att ha i vardagsrummet som Johan ska få ha sina elektroniska musikgrejer i. I nuläget förvarar han dem i sekretären, de som jag tillät vill säga! De andra grejerna kändes för tunga för mina fina gamla möbler.

Vad handlade vi mer? En rejäl skärbräda som jag tänkte kommer göra sig bra som bakbord. Bakbord har jag velat ha ett sedan jag flyttade från PG men aldrig hittat ett och hör och häpna, det är något som inte ingår i IKEAs sortiment. Sedan kom Johan på att vi nog behöver mer bestick, vilket är sant! Sedan Johan flyttade in så dubblades ju åtgången (men av någon anledning inte diskfrekvensen..). Men det där med bestick är ett riktigt problem, ända sedan jag flyttade hemifrån har mamma tjatat om att jag ska välja mig en modell jag gillar av porslin och bestick så hon kan börja köpa in delar åt mig successivt. Nu har visserligen frågandet av det avtagit rejält de senaste åren (har hon gett upp månntro?) och jag har ännu inte hittat något jag gillat. Därav att jag hållit fast vid mixat och begagnat. Vi dividerade en bra stund bland besticken, kände och provhöll och till slut bad jag Johan att bara fatta ett beslut. Vi fick faktiskt med oss bestick hem! Inte de snyggaste, men faktiskt inte heller de allra superbilligaste. Hederligt svenskt lagombeslut!

I övrigt så fick vi med oss halkskydd till mattan hem (så kanske vi slutar snubbla där och jag inte halkar, tappar balansen och landar med armen på stolsryggen och får ett stort blåmärke, tack mamma för de bra blåmärkesgenerna). Blev även en ny sektion till vinstället, praktiskt med byggsats.

Nu ska vi ägna oss åt att få lite ordning här innan vi ser över om det är några fler saker som behövs till lägenheten. Sommarens stora projekt göra lägenheten anständigt beboelig i alla rum rullar vidare!

Glömde visst bort midsommar...

Jodå, det kom i år igen här uppe, utan regn förstås men med gott om mygg. Vi var hemma hos Martin och Karin där det bjöds på sill, potatis och nubbe (jag hade med sig lite prinskorv för att kompensera att jag inte äter sill, dock bjöds det också på lax och det är ju gott!!). Vi hade som tack för att vi fick komma också denna gång gjort ett sånghäfte med lite nubbevisor (både kända och avsevärt mindre kända) som vi hade med.

Totalt var vi 10 stycken, även om Sara inte dök upp förrän lagom till efterrätten (jordgubbar förstås!!) då hon inte heller gillar sill. Efter att ha svullat så promenerade vi vid 21-snåret ut för att spela Kubb. I Luleå behöver man ju inte begränsa sina aktiviteter av det där som kallas skymning. Det blev en förflyttning av kubbspelandet i hopp om att undvika myggen, det funkade inte fullt så bra. Jag hade dock fräckheten att komma ifrån kvällen helt obiten! Mygg gillar inte mig! Johan hade inte riktigt samma tur... De sedvanliga diskussionerna om regler kom upp men hur som, trots lagbyten så befann jag mig i det vinnande laget båda gångerna!

Det var i alla fall en riktigt trevlig midsommar. Oh ja just det! Jag har bildbevis! Fram emot kvällen var det inte bara regnfritt utan också solsken! Fast de bilderna är som alla andra givetvis fast i min kamera. Ska försöka lösa det där datorbekymret någon dag snart så jag kan göra saker ordentligt igen.

En liten utflykt till IKEA

Tanken är när man har bil att göra produktiva saker, som del i det har varit att lämna massa utrensade kassar med kläder till Röda Korset (samt lyckas med konststycket att bara få med sig en enda liten trumpetbok hem från Röda Korsets butik). Mer utrensning finns på listan men också lite införskaffande. Således har vi ägnat denna otroligt fina, soliga norrbottniska dag åt en tur till IKEA Haparande-Tornio. Jag hade faktiskt väntat mig avsevärt mer trafik, mer poliser och mer fartkameror. Mellan Boden och Luleå har de ju kastat ut fartkameror som om det vore smulor åt ankorna. Två stycken fanns det.. båda belägna mellan Kalix och Haparanda.

Förutom att byrån jag helst ville köpa har utgått ur sortementet så blev det en riktigt lyckad shopping, med skrämmande lite impulsköp! Vad är det för fel på oss numera? Vi kastar ut saker men köper knappt något nytt utan bara sånt vi faktiskt behöver. Blev en liten avstickare in i Finland också, fast med den följde vissa bekymmer. Vägkartan i bilen slutar extremt abrupt exakt på gränsen! Inget snack om saken, det där är en vägkarta över Sverige. Vi hade heller inte riktigt planerat dagen så det blev lite planlösa studier av finsk natur innan vi åkte hem igen. Man ska nog göra den där resan någon gång och i förhand studera vad som finns. Sedan är också problemet, vad är egentligen öppet sent en söndag eftermiddag i Tornio-trakten? Förutom det stora flashiga shoppingcentrat som faktiskt är beläget mitt på gränsen. Men som sagt, vi var inte så där sugna på att strosa i butiker utan givet mål.

Nu väntar montering av möbler!! Alltid lika roligt! Nu kanske man äntligen kan få bort lite saker som ligger och skräpar på fel ställe med.

Johan börjar bli paranoid

En praktiskt sak på jobbet är just alla tidningar i fika-rummet. Nu prenumererar vi visserligen på DN men det är alltid roligt att läsa lokaltidningarna med. Så jag läste Norrbottenskuriren på jobbet och så här sa Johans horrorskop idag.

Vad är det nu då som får Johan att börja tro att den som skriver horrorskopen i Kuriren har suttit utanför lägenheten med kikare och spionerat på honom? Jo, den moderna översättningen till dra ut telefonjacket är förstås att stänga av mobilen alternativt stänga av ljudet. Johan är expert på att stänga av ljudet (oftast när vi repat så han inte ska störa) men han slår inte på det igen! Istället så sitter vi i soffan (mysiga hemmakvällar var det) och han hör inte när hans telefon (d v s hans mamma) ringer. Då har det har hänt att det helt plötsligt ringt på min telefon (jag är istället totalt värdelös på att stänga av ljudet på min telefon men hävdar att mina föräldrar, som är de enda som ringer på måndagar när vi repar, efter 10 år borde veta att det är rep på just måndagar..)! Det är förstås Johans mamma som undrar vad det är för fel på Johans telefon. Så jag får förklara och det avslutas alltid med samma kommentar:

"-Men så typiskt honom."

I samma stund som Johan inser vem som ringer till mig så kollar han också sin telefon och med ett "oups" inser att han missat några stycken samtal..

Så nu börjar Johan bli paranoid.

Horrorskop

Jag tror föga mycket på horrorskop (även kallat horoskop) men ibland är de bara otroligt underhållande! Det här var Johans horrorskop för idag från Norrbottens kuriren. Det roliga med det är just att Johan ser till att somna i soffan minst en kväll per vecka. Vi för hela tiden samma diskussion:

Anna: "Är du trött? Ska vi gå och lägga oss?"

Johan: "Nej, vi kan se något mer."

Anna: "Är du riktigt säker?"

Johan: "Ja! Zzzzzzz......."

Så jag rev ur horrorskopet ur tidningen och läste upp det för Johan, förklarade att jag ville förstora det, rama in det och sätta upp det på väggen. Så Johan undrade varför jag bara inte la upp det i bloggen. Bra idé! Tack Johan!!!

Tillbaka i Luleå

Jag flög ensam upp sent i onsdags kväll, Johan är i Gävle och tar itu med lite saker han borde fixat för ett bra tag sen. En annan ägnar dagarna åt att jobba och kvällarna åt att försöka städa och inte tycka det är fruktansvärt tyst och tomt i lägenheten. Men det är fruktansvärt tyst och tomt i lägenheten!

Johan har visst skämt bort mig lite grann med när det gäller markservicen, jag stod i affären igår kväll efter jobbet med shoppinglistan i handen (det mesta skrivet redan innan vi åkte ner) och stirrade som ett fån på hyllan med risutbudet och kunde inte för allt i världen erinra mig vilket märke ris vi brukar ha hemma. De senaste gångerna det har köpts mera ris eller burken har behövts fyllas på så har Johan gjort det, senaste gången jag faktiskt höll i en rispåse.. tja det var nog någon gång i höstas.

Mitt skåpsystem med förvaringsburkar, påfyllnadsskafferi och shoppinglista har slagit riktigt väl ut hos Johan (förutom att han ofta glömmer markera på listan i skafferiet att han tagit något - samtidigt som han kommer ihåg att skriva upp att det behövs köpas nytt!) att burkar blir påfyllda och nytt blir hemköpt utan att jag behöver styra så mycket över det.

Johan skulle nog bli en riktigt bra hemmafru om han bara kunde få upp effektiviteten lite. Jag vet, lite bortskämd har jag nog blivit. Det blir en tung vecka... laga mat själv... handla själv... tur att det var frukost på jobbet idag i alla fall så jag slapp tänka på det! Frukost är ju Johans uppgift till vardags. Under tiden jag duschar och klär mig så hamnar frukost och morgontidning magiskt på bordet. Dumma morgontidning! Den gick inte alls in själv vare sig igår eller idag.

Det här är viktigt!

Det här är min blog och jag skriver vad jag vill i den. Även om jag faktiskt tar hänsyn till Johan och försöker att inte hänga ut min familj för mycket (även om det är svårt att skriva om sambo-livet utan att dra paralleller till vad man sett av samboende).

Men det här är som sagt vad viktigt, jag har tänkt igenom det under en längre period och jag bestämde mig för att lägga det här är det som blir bäst för mig även om jag vet att andra kommer ta illa vid sig. Det andra alternativet är att jaga ner alla jag känner personligen och berätta det men det tänker jag inte göra. Här slipper jag också kommentarer då det uppenbarligen knappt är någon bryr sig om att använda kommentatorfunktionen.

Jag slutar med födelsedagar, jag firar inte längre min födelsedag och jag tänker inte uppmärksamma andras.

Det där behöver lite bakgrund. De senaste åren har mina födelsedagar varit av extremt varierande kvalité, det har vandrat mellan total besvikelse och glad överraskning - oftast mer eller mindre samtidigt. Jag tycker den känslomässiga berg-och-dalbanan är för jobbig och jag ser inte poängen med den, jag förstår inte varför jag ska behöva stå ut med det. Det är trots allt min dag, jag tänker inte "fira" den för att andra ska må bättre.

Jag är inte en person som överdrivet uppmärksammar födelsedagar, jag ger inte presenter varje gång. De flesta jag känner har redan alldeles för många saker och behöver inget mer så jag avvaktar hellre med en present tills jag kommer på något riktigt lyckat. Jag vill inte ge saker bara för givandets skull. Jag tänker hellre ut något riktigt bra, något personligt, något kul, något med glimten i ögat. Jag försöker sätta mig in i personen som ska få presenten och ge det därefter.

De senaste åren har min födelsedag som sagt vad inte varit en speciellt lyckad dag, trots en del långa diskussioner så är det fullständigt omöjligt att minnas vad jag tycker om och vad jag prioriterar. Ett år fick jag inte en enda present alls! Ingenting! Av någon! Andra år har jag fått saker där det känns just som att "det här är en present för att jag måste, jag har inte för en sekund tänkt igenom vad du vill ha, behöver, eller vad som gör dig glad". Visst har jag också fått en del trevligt, föga överraskande dock då jag uttalat exakt att det var det där jag ville ha.

Att känna mig missnöjd, besviken och sårad när jag fått opersonliga presenter får mig att känna mig som en bortskämd barnunge som per automatik gnäller på sina presenter. Som om jag är krävande som bara en enda dag på året vill känna att jag är speciell och det faktiskt finns personer där ute som har brytt sig om att lägga på minnet vad jag gillar. Då känner jag mig bara otacksam och hemsk! Även de opersonliga sakerna har ju kostat pengar. Det är inte en rolig känsla att få när man fyller år och jag vill inte behöva uppleva den igen. Så därför väljer jag bort min födelsedag helt och hållet. Vill ni visa att ni tycker om mig så får ni uppmärksamma mig vilken annan dag på året som helst.

I samma veva väljer jag bort andras födelsedagar, det finns personer där ute som jag trodde stod mig nära som ändå inte velat ha mig med på sina födelsedagar så varför ska jag då uppmärksamma dessa när jag ändå inte räknas? Men jag tänker inte göra en gradering av vem som är god och vem som är ond. Jag väljer bort födelsedagsfirande rakt av istället.

Det här är viktigt för mig och jag kommer inte bli glad av att någon ändå får för sig att uppmärksamma mig när jag fyller år. Jag kommer bli sårad och besviken för att min vilja inte blir respekterad.

De flesta av er har haft många chanser att göra min födelsedag till årets bästa dag för mig, att visa att ni bryr er om mig och försökt minnas vad som får mig att känna mig speciell. Men de senaste åren har det istället varit dagen då jag känt mig minst värd och mest bortglömd. Lite smart är jag i alla fall, jag vet att jag inte måste stå ut med saker som får mig att må dåligt. Man kan faktiskt bara välja bort dem.

Skatteåterbäringen!

I år deklarerade jag för första gången över internet, det gick alldeles utmärkt att göra trots att man ville ändra saker och göra massa små fiffiga avdrag. Som tack för detta så fick jag redan idag skatteåterbäringen istället för att tvingas vänta till augusti. Nu är jag dock inte ett sånt spån så jag tror att det är pengar jag bara "får", naturligtvis är det orättvist att staten och inte jag fått ränta på de där pengarna som jag så uppenbart betalat in för mycket.

Fast det är klart, med den dyra shoppingtur jag hade igår så känns det rätt bra att det faktiskt är mer på kontot än innan jag åkte ner till Tokholmen. Vilket betyder att mina fiffiga avdrag blev godkända (varför skulle de inte blivit det egentligen? Jag har läst deklarationsinstruktionen.) även detta år.

Idag tog vi ut andra bilen och körde till Täby Centrum, tanken är att vi ska låna den i sommar så bäst att känna lite på den. Annars blev det en ganska oinspirirerad dag faktiskt, jag behöver verkligen nya kläder (rensade ur garderoben i vintras men har inte köpt nytt!) men kunde inte hitta något som kändes rätt. Det nuvarande modet faller mig inte riktigt i smaken och jag har inte tid att sy i sommar så jag vet inte hur jag ska lösa klädesfrågan. Tröstköpte lite böcker i alla fall. Johan har också fått en bok som jag använde som distraktion för att få honom att släppa ifrån sig datorn till mig. Så snart jag kommer hem igen så blir det första jag tar itu med att leta efter min nya dator. Det bara håller inte att inte ha en egen dator!

Shopping!!!

Hu vad mycket pengar man kan göra av med på en enda dag. Inte bättre att jag konstant glömde bort att ta ut pengar utan istället bara drog allt på kortet hela tiden.

Men jag höll mig till listan i alla fall!

Så dagen började i musikaffären för att införskaffa ett nytt munstycke samt få mekaniken kontrollerad efter det ytterst onödiga fallet klarinetten gjorde efter Islossningsspelningen. Ingen fara med mekaniken och efter ett massa provspelande så föll jag förstås för det dyrare av de två munstycken jag velade mellan. Det blev även en del nya rörblad (måste få ner förbrukningen lite).

Sedan fortsatte vi till Gamla Stan för att besöka de sedvanliga butikerna: Gustaf Mellbin, SF-bokhandeln och Serieshoppen. Johan fick äran att stå och hålla väskor medans jag provade ut mina nya BH:ar (tänka sig, jag har visst blivit lite smalare!). Från SF-bokhandeln ville jag i vanlig ordning ha precis allt! Får se om ett eller annat spel därifrån hamnar på julönskelistan. Det blev två filmer i alla fall, något litet måste man ju ha. I Serieshoppen blev det bara lite tittande och suktande efter gamla Alverfolketalbum. Men som de kostar! Jag vill inte ha samlingsobjekt, jag vill läsa! Nu har jag visserligen samlingsalbum, men de är ju svartvita! Det finns färg också (eller de håller på att ge ut), men det kostade lite väl mycket. Men någon dag så!

Efter Gamla Stan blev det en promenad till Hötorget där vi lunchade på *trumvirvel* Taco Bar! Förvånande, inte sant? Sedan måste man ju besöka monsterstora Akademibokhandeln, dock hade de inte ena boken jag ville ha, men ett sök i datorn och telefonsamtal senare så var boken undanlagd i Mörby Centrum. Det finns en del fördelar med att shoppa i Stockholm. Johan hoppades in i det sista att jag skulle glömma bort att jag ville till Panduro (någon tycker jag redan har för mycket pysselgrejer) men se det gjorde jag inte! Förstås! Men det blev bara några småsaker, jag vet, jag måste få lite ordning på en del saker innan jag kan pyssla på riktigt igen. Som hobbyrummet till exempel!

Vi rundade av med att besöka Kartcentrum, Johan blev inte fullt så imponerad av den kartan jag funderat på och när jag fick syn på den som pussel så blev jag nästan jagad ut ur butiken. Jag vet, jag behöver inte fler pussel just nu, jag har redan som jag aldrig lagt.

Vid det här laget så hade kvällsrusningen börjat och jag mindes vad jag absolut inte saknar med Stockholm! Trängas i tunnelbanan i rusningstrafik SUUUUUUGER!!!!! Antagligen fastande min reflex på väskan i folkmassan med för på bussen upptäckte jag att bara kedjan fanns kvar. Nu var det visserligen en gratisreflex från LARV, men ändå. Dumma trängsel!

Annars var det en rätt bra dag att shoppa i Stockholm, solen sken lite lagom men det var inte ohyggligt varmt. Det hade tydligen regnat lite i Mörby men när vi skulle med bussen så var det uppehåll igen.

En heldag i Enköpingstrakten

Så har jag slutligen kommit iväg för att se Pyret, för den som inte vet så är Pyret en dvärgkalv som föddes i november 2006 och gavs en något dyster överlevnadschans. Men Pyret lever och frodas och har nu avancerat till att bli en dvärgkviga med något lustiga proportioner. Det var inte överdrivet roligt att bli fotograferad i alla fall..

När vi ändå var i Taxhuvud och hälsade på Kjell (även Ove var ute och hjälpte till idag) så blev det lite rundtur bland andra djur och övriga gården med, Johan och jag introducerades för Emil som tydligen är en mindre trevlig tjur. Idag var han på ett alldeles utomordentligt humör och lät sig gladeligen klappas och klias. Jag var lite ouppmärksam på den räckvidden som nötkreatur har och helt plötsligt fick man en lång tjurtunga som grabbade tag i kjolfållen. Även min väska fick sig en slick. Om Emil är ilsk i vanliga fall så var han minsann på bushumör idag.

Kjell passade även på att visa upp hur långt de har kommit med upprustningen av bostadshuset, om planen håller så ska det visst bli klart i sommar.

Efteråt så körde vi till Teda kyrka (det var ju fint och soligt idag så bara att fortsätta rundturen) och tittade till gravarna. Dessvärre (men fulltförståeligt) så är ju kyrkan låst när det inte är något speciellt så jag kunde inte visa Johan något mer än utsidan av min dopkyrka.

Utfärden fortsatte till Risberga där Erik och Helena var på väg bort men vi stannade och gick runt lite och pappa fick peka och prata om saker och vad de gjort med gården.

Slutligen fortsatte färden in till Enköping där vi stannade till hos Kent och Agneta för att se hur de återhämtat sig från fredagens studentmottagning, det visade sig att de ägnade dagen åt att se till att Anders hade kaffe och fika att bjuda på i sin nya lägenhet. Så det var bara att rulla vidare dit. Av förklarliga skäl så var det ju inte så mycket födelsedagsfirande i fredags utan det var istället idag som det var bjudning i lägenheten. Riktigt fint ställe han hittat och fixare som han är så ska det förstås pysslas en hel del innan han är nöjd.

Så sent omsider rullade vi till slut tillbaka till Sollentuna efter en heldag i Enköpingstrakten med en hel del släktingar. Johan verkar ha överlevt!

Maria har tagit studenten!

Så har minstingen i kusinskaran också tagit studenten! Igår var det Marias stora dag och vädergudarna var då inte på sin generösaste sida.

Jag och Johan tog oss lite sovmorgon och försökte räkna ut vad man skulle ha på sig i klädväg då det uppenbarligen var kallt och blåsigt och till och från dessutom regnade. Regnet verkade till slut ha låtit sig skrämmas bort åtminstone men kallt var det fortfarande!

När vi slutligen tog oss iväg så blev det först en tur ut till Erik och Helena i Risberga för att se vad som har hänt där sedan sist (jag har ju inte varit där sedan förra sommaren). Hunden var förvånansvärt snäll, nu var hon visserligen instängd i sovrummet men kunde fortfarande se oss och lät ändå bli att morra och skälla. Helena hade tydligen tagit ut henne på cykeltur tidigare på dagen så kanske var det bara trötthet. Vi fick i alla fall hembakad rabarberpaj som var mycket god (och jag som inte ens är så där överdrivet förtjust i rabarber). Efter att ha roat oss på Eriks bekostnad när han försökte stryka skjorta så körde vi så in till Enköping för att gå på studentmottagning.

Den nybakade studenten var på gott humör (med en tröja på sig över fina klänningen) vädret till trots. Dock så satt ingen ute i trädgården den här gången utan istället trängdes alla antingen i köket, vardagsrummet eller på glasverandan. Det var i allra högsta grad fullt hus och god stämning med mat och tårta.

Efter att studenten själv försvann från festen så gick också de flesta gäster hem, men kvar på glasverandan fram till 22-snåret blev Tibbelin-Engvall-maffian som i vanlig ordning stojade med varandra. Behöver man ställa in widescreen för att fota ET-kusiner? Det verkade vara Oves åsikt i alla fall (fast han själv skulle vara med på bilden). Jag har nu gett mig på att försöka hålla isär vem som är vem av mina sysslingar (slår vad om att de byter hårfärg till nästa gång vi ses..).

Idag har vi tagit det lugnt även om det blev en tur iväg för att handla, Stinsen tar tydligen ingen hänsyn alls till att det är helgdag idag, alla butiker var öppna precis som vanligt. Sedan har det bråkats en hel del med kameror, bildprogram och facebook för att överhuvudtaget få upp något för andra att se. Det ska bli skönt när jag har egen fungerande dator igen så jag kan göra saker ordentligt i program jag är van vid.

Det är roligt att klaga!

Precis som min mamma så är jag inte stillasittande och tigande när jag tycker något gjorts felaktigt, så jag skrev och klagade till LLT för deras dåliga skyltning vid den tillfälliga linjeomläggningen av bussen. Tydligen hade tekniken strulat, bussens avgångstid skulle inte ha synts på displayen då bussen inte trafikerade den busshållplatsen under den aktuella tiden och han höll med om att informationen på hemsidan var lite väl gömd.

Jag litar inte på att andra människor klagar på saker så jag gör det själv, av samma anledningen så älskar jag att fylla i utvärderingar av olika slag, enda problemet är att frågorna inte alltid täcker in vad jag vill tycka till om. Så jag är den där jobbiga personen som gör egna rutor och skriver en halv uppsats under övriga kommentarer. Men senast när jag gjorde en egen ruta i undersökningen som min el-leverantör hade så belönades jag med två biocheckar! Det är roligt att ha åsikter! Någon dag kanske jag går över till onda sidan och blir politiker, felet är att man inte får bestämma om allt då heller.. Inte ens stadsministern får detaljbestämma i alla frågor. Jag behöver bli diktator! Då skulle det äntligen bli lite äkta ordning på Sverige!

Det är fortfarande högsommarvärme i Luleå och jag är nästan återställd, lite i senaste laget bara. Dumma förkylning mitt i tenta-tider!