torsdag 31 december 2009

"Mellandays sale"

Allt enligt butiksskyltningen i Täby Centrum.

Precis som ungefär varenda annan person i norra storstockholm så hade vi bestämt oss för att besöka Täby Centrum idag och strosa lite i affärer. Planen var dels att hitta något roligt åt mig att ha ikväll men också kika på kappor då min vinterkappa sedan ett antal år tillbaka igår beslöt sig för att gå sönder ytterligare. Redan förra vintern gav resåren i armarna med sig, okej, går att byta om man orkar. Fästet i dragskon som sitter på insidan har för länge sedan gett upp, visst, fyllt möjligt att sy fast - om man orkar. Nu for hela draganordningen till dragkedjan all världens väg när jag tog på mig efter besöket hos morfar igår. Seriöst? Orka byta dragkedjan på en gammal kappa som redan faller i bitar? Är nog fullt möjligt att peta i ett gem eller något och använda den som skräpkappa någon säsong till men till vardags? Helst inte!

Så vi sprang runt i Täby Centrum och fokuserade på alla de butiker som inte finns i Luleå, alltså i första hand undvika de stora kedjorna. I Dea fick Johan syn på en klänning som var precis lagom fin för den nivån av nyårsfirande vi ska iväg på. Efter att ha kompletterat den med ett linne så bar det iväg till provhytten. Det är nu man vet att man befinner sig i bra affärer, vid provhytterna fanns det en fin soffgrupp för trötta män att sitta i och läsa damtidningar medan deras sällskap provar kläder.

Efter att ha provat och bestämt mig för klänningen så satt Johan kvar i fåtöljen medan jag strosade runt och plockade bland kappor. Man vågar inte hoppas för mycket på att hitta rätt storlek när det är rea.. de bra storlekarna tenderar ju att ha gått åt. Så hittade jag en kappa som var njae och sedan alldeles runt hörnet en som såg mycket bättre ut - och i rätt storlek! Bara att prova och fundera lite. Skapligt nedsatt också. När jag pillar på sömmar och fickor så upptäcker jag att det är lite slarv i fickorna så sömmen har delat sig. Det går ju inte för sig!

Tar med alltihopa till kassan och förklarar mycket pedagogiskt för de två unga tjejerna som jobbar att jag gillar kappan, den är den sista av sin storlek men det är trasigt i fickorna. De blir tveksamma om det går att slå av på priset på redan nedsatta varor. Så nu tillkallas butikschefen som håller en onödigt lång utläggning om hur lätt det är att laga (daah! Det vet väl jag med! Men det här är en principsak!). I slutet av utläggningen kommer i alla fall erbjudandet om att ta bort 10 % på reapriset. Anna nöjd! Sömmarna i fickorna är redan fixade och jag har en ny och hel vinterkappa! Avsevärt finare än den gamla.

Utöver det så blev det också en kjol och några leggings inhandlade innan vi rundade av med sen lunch på Taco Bar och ut i vintervädret där vi skrattade åt hur hopplösa Tokholmarna är på att hantera snö! Damen som parkerat mitt emot oss försökte på fullaste allvar skrapa rent isen på vindrutan med vindrutetorkarna och körde sedan iväg utan att ha borstat bort en enda flinga snö från övriga rutor. Huga vad lite sikt hon måste haft när hon körde.

Nu är det dax att göra sig i ordning inför kvällen. Höres nästa år allihopa!

Hemresan första etappen

Vi kom förstås iväg bra mycket senare än planerat, säga hejdå till alla (och få fika på lagom många ställen) tog sin lilla tid. Sedan skulle det packas också förstås, grävas fram skidor och lådor ur garderober som skulle med, fixa med Johans mammas dator.

Summa summarum, bra mycket senare än beräknat. Efter vi har kört i ungefär en kvart ringer Johans mobil, hans mamma förstås så min första fråga är: "Vad har vi glömt?" Midisaxen.. så bara vända om och åka tillbaka igen..

På det stora hela förflöt annars resan bra, lite väl mycket dimma innan Kisa och lagom till att jag tog över för att köra vid Norrköping så slår vi om från cd till nattradio och får trafiknyheten att det varnas för vildsvin på E4:an mellan Norrköping och Nyköping vid Stavsjö. Alltså ungefär där vi befinner oss. En halv minut senare passerar vi första skylten för Stavsjö. Ytterligare en halv minut senare ringer min mobil. Det är mamma som förstås lyssnar på nattradio och har hört varningen och undrar var vi är.

Inte ett enda vildsvin såg vi i alla fall. Men det blev lite halvsnigelkörning någon mil, det sista jag hade lust med var närkontakt med vilda djur.

Mer spännande än så var inte första etappen, minimalt med trafik, vi kom fram ungefär när man kunde vänta sig.

Nu stundar några timmar sömn och sedan lite shopping imorgon innan det blir nyårsfirande med Jonas.

Var det någon annan än oss som såg den underbart stora månen ikväll förresten?

"Enda stället jag inte letade på.."

I oktober var vi som bekant på bröllop, inför detta bröllop köpte jag en ny slips till Johan som passade perfekt ihop med min klänning. Vi var alltså excellent bra matchade! Sedan vi kom hem från detta bröllop har Johan inte kunnat hitta slipsen någonstans, han har letat på alla tänkbara och otänkbara ställen utan framgång och till och med övervägt att köpa en ny likadan slips.

Så skulle vi nu packa ihop för att åka ifrån Vimmerby för denna gång, Johan fixade med andra saker och jag packade ihop våra kläder. För att förhindra att den nya slipsen blev skrynklig och även för att lägga de andra på bästa ställe så öppnade jag innerfickan och tänkte lägga slipsarna där, vikta lagom antal gånger. Bara för att upptäcka att det redan ligger en slips där och inte vilken slips som helst! Den Johan letat efter i två månader! Antagligen nedstoppad där på min inrådan när vi skulle åka hem och så kollade Johan aldrig där igen, han använder sällan mindre fack i väskor utan slänger allt i det stora facket.

Igår sprang han också runt och letade frenetiskt efter sin mössa, även denna inköpt av mig. Han letade i bilen, i hallen, vi frågade mamma om den kunde tänkas blivit kvar i Holbäckshult, han trodde att hans mamma fått med sig den till jobbet. Han kunde bara inte komma på var den var.

Så när jag skulle packa ihop alla matvaror vi skulle ha med oss hem, det vill säga allt som stått i bastun där det är svalt och fint. Vad är det som ligger mellan matväskorna? Jo, mössan förstås. Givetvis har Johan tagit av sig den när han la in mat där häromkvällen. Så långt hade han inte tänkt att leta på..

Han är lite förvirrande disträ emellanåt.. Men nu är allt "försvunnet" återfunnet i alla fall.

tisdag 29 december 2009

Den stora middagen!

Ikväll togs också ett gigantiskt sambo-steg! Vi sammanförde våra föräldrar! I teorin hade det varit genomförbart redan i somras då mamma och pappa var här nere i Småland samtidigt som oss men då gick all vår tid åt till att rensa ur Johans förråd så det blev helt enkelt inte av.

Så nu gjorde vi slag i saken och ikväll tog vi med Johans mamma och min mamma och pappa ut på Thai-restaurang. Ursprungsplanen att gå till Åbro föll på att de tydligen har stängt över jul och nyår (vilket de inte tyckte var viktig nog information att lägga upp på hemsidan).

Vi tänkte att vi har ändå bott tillsammans i 1 år och 4 månader, kanske dax att låta föräldrarna få träffas. Under nästan 2 ½ timma dinerades det vitlöksbröd, räkchips, både fyra och tre små rätter, Bami goräng, friterade bananer samt banana splits. Korrekt uppfattat läsare, jag åt inte efterätt! Vid det laget var jag proppmätt och det serverades ändå after eight till teet (jag fick även mammas bit för den missade hon och efter att ha slukat en banana split var hon rätt så nöjd ändå) så jag fick också något sött i mig. Gott och trevligt var det i alla fall. Alla verkade ha det trivsamt (hoppas jag stämmer också...). Det finns nog en framtid i fler gemensamma middagar.

Julklappsutdelning nr 4, 5 och 6!

Sova var det tyvärr inte tal om när vi väl anlänt till ett väldigt snöigt Småland. Det vankades ju tårtgäster! Så Johan och jag valde det näst bästa och kastade oss in i duschen för lite uppfräschning.
Nu fick Johans mamma slutligen den fina överraskningen i form av grisvattenkannan! Egen design förstås (grisarna alltså, inte vattenkannan..)! Min nya julklappsskörd bestod av:
  • Årets julklapp, en orange spikmatta med tillhörande väska som jag fick av Johans mamma.
  • Handledsvärmare av Johans mamma.
  • Hemstickade sockar av Johans mormor.
Spikmattan är givetvis redan invigd, det går väldigt dåligt att surfa samtidigt som man ligger på mattan men lösa bildpussel fungerar perfekt! Jag ska testa lite mer avancerade övningar än ligga på rygg vid tillfälle. Det går inte så bra att använda mattan nu när vi sover på luftmadrasser då Johan inte ligger still utan rör på sig så madrassen dallrar och då gör det faktiskt ont!

Nästföljande dag blev det att äntligen komma iväg till mamma och pappa för ännu lite mera julklappar samt äta rester från deras julbord. Den femte julklappsutdelningen genererade följande klappar:
  • Asterix-album nr 3, Astérix et les Goths av mamma förstås.
  • Asterix-album nr 34, L'Anniversair d'Astérix et Obélix - Le Livre d'or också från mamma.
  • Sirop Teisseire -jordgubbssmak, mamma stod bakom den med.
Sedan fick Johan och jag förstås en liten ask Calissons d'Aix samt en vetehund. Alltså en sådan där vetekudde man kan micra men i form av en hund! Vi har redan testat värmehunden, den fungerar. Känns lite mysigare att ligga med en hund på magen än en traditionell värmedyna.

Idag var det så dags för den allra sista julklappen att hitta till sin ägare, morfar fick till sist sitt paket! Nu har jag varit lite tråkig på sistone när det gäller presenter till morfar, han har fått den ena syltburken efter den andra med hjortonsylt producerad i Norrbotten. Då han fick en burk så sent som förra månaden när Johan hälsade på här nere och också var inne till honom en sväng så avslöjade han mig direkt när han fick paketet i handen: "är det mer Norrlands guld jag får?" Fast med tanke på att syltburkarna jag gett honom verkar ha en livslängd som snittar på ungefär fyra dagar gör det nog inget att presenterna är förutsägbara.

Annars så har vi varit superego i år med julklapparna, visst har det blivit lite Norrländska gottigheter åt folk men tja.. annars fick de flesta samma sak allihopa: en inramad bild av oss båda fint uppklädda på Andreas och Elins bröllop! Vi gav bort oss själva helt enkelt.

måndag 28 december 2009

Resan ner..

..blev inte riktigt som vi tänkt oss.

Johan hade mycket listigt och noga beräknad restid, funderat på olika resvägar för våra inplanerade stopp på vägen. Han hade en plan helt enkelt. I planen ingick att vi ju reste den dag då de flesta inte reser vilket borde göra trafikflödet lugnare. Så långt var allt väl. Han hade studerat väderprognoser och allt såg finfint ut. Fortfarande allt väl. Vad han hade glömt bort att ha i åtanke var att vinterväglaget skulle sänka vår hastighet något.. Han hade inte riktigt tänkt på att vi med största sannolikhet inte skulle komma iväg exakt när det var planerat. Han hade totalt bortsett från punkten att väderprognoser är hokuspokus och rent humbug!

Vi lämnade Luleå strax innan kl 4 på juldagsmorgon, ganska så exakt två timmar efter i tidsplanen. Detta efter att rekordsnabbt packat bilen (vilket kan förklara varför resegarderoben med nyårskläderna hänger kvar på badrumsdörren), slängt sopor, ställt fram blommor till blomstervakten samt förmanat vakthundarna om sitt uppdrag att passa huset.

Motor- och kupévärmare hade i alla fall körts från vår tillfälliga lösning langa kabel från balkongen (vi får motorvärmarstolpe i januari och sedan garage i februari, tills dess får man ta vad man haver). Då termometern visade mysiga -25 vid avresetillfället så var det här rätt trevligt, dock visade det sig att kupévärmaren inte riktigt rådde på kylan ändå så vi fick i alla fall skrapa rutorna på insidan.

Men men, iväg! Ut ur Norrbotten såg allt finfint ut, fina vägar, minimalt med trafik, kanske lite långsammare än beräknat men ändå helt okej. För att vår långkörning skulle funka så hade vi packat med kudde och filt till medchauffören så vi alltid skulle ha skapligt utvilad förare. I Skellefteå gjordes så första bytet och jag tog över ratten. Enligt nattradion så utlovade vädret bli 2-6 cm snöfall. Någon kan inte matematik.. där fattades det definitivt en nolla, det var absolut närmare 2-6 dm. Så jag fick nöjet att köra genom ett mycket snöigt Västerbotten.

Johan somnade tämligen bums efter att vi bytt chaufför men väcktes strax innan Bureå av att jag kränger till med bilen.

Johan: "-Vad hände?"
Anna: "-Det gick en man med rullator bredvid mitträcket!"
Johan: "Va?"
Anna: "-Det fick en man med rullator bredvid mitträcket! Ser du inte hjulspåren?"
Johan: "Va?"

Nästan samma diskussion skulle snart upprepa sig med trafik och service, killen vi ringde var inte heller helt övertygad om att det gick en man utan reflexer med rullator på E4:an kl 6 på juldagsmorgon.

I Umeå ger jag upp körandet för stunden och tycker Johan kan ta några mil igen, det gör han också, knappa sju.. tre mil innan Örnsköldsvik svängde han av och undrar lite försiktigt om inte jag vill köra igen. Vill och vill, bara att sätta sig bakom ratten igen. Johan somnade förstås bums. Så fick jag köra min absoluta anti-favorit igen! Ni som kört utmed norrlandskusten vet vad jag menar. De där slingriga backarna ner mot Örnsköldsvik som är obehagliga nog sommartid och inte det allra minsta roligare när det är snöigt och halt mitt i vintern.

Vi passerade Ö-vik, Johan bara sov. Vi passerade Höga Kusten-bron i en mysig kraftig sidvind, Johan bara sov. Vi passerade Härnösand, Johan bara sov. När vi slutligen närmade oss Sundsvall vaknade han till ordentligt och konstaterade att här hade jag bara bränt på.

I Sundsvall var första tankstoppet, 53 mil på 31 liter, bilen må vara rostig och småtrasig, men bränslesnål är den i alla fall! Nu fick Johan ta över ratten på nytt för nu var det banne mig min tur att sova! Nästa mål på vägen var Edsbyn där julklappsöppning nr 2 ska äga rum. Vi skulle hälsa Johans kompis Erik som är hemma hos sina föräldrar över julen. Hälsingland skulle visa sig inte riktigt vara vårt favoritlandskap..

Första problemet var att hitta hem till Eriks föräldrar, det hade Erik en plan för. Han skulle möta upp oss på vägen i Edsbyn. Naturligtvis tog vi av på fel avfart först och irrade några minuter extra innan vi hittade till mötesplatsen. På plats vankades det i alla fall lagad middag! Jag hade anat det redan under tidigare telefonsamtal med Erik då jag hört hans mamma prata i bakgrunden. Mammor tycker synd om stackars "ungdomar" som kör långt och vill därför stoppa de fulla med mat. Vilket vi förstås tackade för! Det underlättade förstås att vi tack vare vår försening anlände precis när de skulle äta.

På vägen tillbaka till E4:an så skulle vi även in och säga hej till en annan av Johans kompisar som bor i Alfta, här misslyckades vi fullständigt med att följa de instruktioner vi fått och först efter att Johan prövat alla utfarter ur en rondell så ringde vi upp Patrik och fick nya instruktioner och kunde hitta rätt. Så strax efter förra kaffet på maten vankades det alltså mer kaffe och nu lite julgodis.

Knappt ute på vägarna igen ringde en väldigt sömndrucken lillebror och undrade när vi tänkte dyka upp hos dem i Enköping.. Ja vad säger man, vi låg lite efter i planen och var knappast framme i Enköping inom en kvart. Nu började vädret återigen bli lite sämre, faktum är att den där dödsolyckan utanför Bollnäs inträffade en knapp timma efter att vi kört på den vägen.

Tillbaka ute på E4:an så ställde vägsaltet till det för oss, vi kunde bara inte få vindrutetorkarna att fungera ordentligt vilket ledde till universums sämsta sikt! Så in på macken i Gävle och försöka reda ut var felet låg någonstans. Spolarslangen var i det närmaste av! Dumma macken hade inte ens silvertejp så vi stod där i snålblåsten och försökte desperat trolla ihop en nödlösning med hjälp av superlim och eltejp. Hopplöst! Beslutet blev att snarast lämna E4:an, det var bara inte görbart att stanna med jämna mellanrum för att torka rent rutan.

Här började telefonerna gå varma. Lillebror som undrade var vi var, mamma och pappa som undrade hur det gick, många diskussioner om den dumma slangen. Och så Johans telefon med hans mamma som varnade för snöovädret nere i Småland och uppmanade oss att stanna och sova. Pricken över i blev rapporten om en dödsolycka en knapp mil från vår slutdestination. Mitt i alltihopa tog Johan in på fel avtagsväg och vi hamnade på någon småväg mitt ute i ingenstans i Uppland och någon galning som trodde sig äga vägen och nästan prejade oss ut i snön.

Nu hade Johan kört rätt så många mil och i det superhärliga snålblåsten och snöröken så fick jag ta över ratten igen och vi fortsatte mot Enköping. Den ena vägen var sämre än den andra, resans första vilt dök också upp (om man inte räknar mannen med rullatorn) och jag fick bromsa lite för en hare. Annars var djuren smarta som höll sig kvar inne i skogarna där det var lä. Nästan framme i Enköping fick Johan vackert ta över körningen igen, vid det laget var det sådan kraftig sidvind att jag hade svårt att se vägen vilket gjorde att jag tycket den mer erfarne föraren borde fortsätta. Under hela tiden fortsatte täta samtal med lillebror, var de vakna, kunde vi fortfarande komma dit, såg man vägen?

Vi tog oss i alla fall fram till Enköping för tankning nr 2 och den här macken hade silvertejp! Dessutom låg macken lite bättre till än i Gävle så det blåste inte lika jävligt och vi lyckades tejpa ihop spolarslangen till funktion. Så sent omsider stod vi till sist på brorsans trapp där te- och kaffevatten var på g. Jag hivade fram de medhavda julklapparna, inklusive en mycket fint inslagen klump pepparkaksdeg.. Planen att hinna baka ut pepparkakor hade inte riktigt fungerat så lillebror fick pepparkaksdeg med orden: "antingen bakar ni ut den själva eller så gör du som när du var liten och bara äter upp den som den är." Jag räknar iskallt med att degen vid det här laget är uppäten precis som den var.

Det blev ungefär en timma hos lillebror, vi hade för länge sedan bestämt oss för att istället för att köra vidare söderut åka hem till mamma och pappa (som inte var hemma) för att övernatta istället. Så natten avslutades med en mysig körning på en fullständigt öde E18 i ungefär 65 km/h. Älska snöyra! Alla nyhetsrapporter lovade att under annandagen skulle snöovädret över Götaland ha dragit upp till södra Norrland.

Skitsnack! Det snöade i stort sett hela vägen! För tidigt nästa morgon (det vill säga 1 ½ timma efter planerad avresetid) efter alldeles för få sovtimmar så startade vi igen. Våra fotspår ca 5 timmar tidigare var rejält översnöade och det var bara att sopa fram bilen. Turligt nog så innebar snön förstås att man inte behövde använda så mycket spolarvätska så vi behövde bara se över vår fusklagning av slangen två gånger. Oturligt nog så tror sörlänningar att de är väg-gudar och körde enligt skalan livsfarligt - mer livsfarligt. Huga vilka otrevliga omkörningar lastbilarna ägnade sig åt.

Nu hade vi faktiskt lite mer tur i alla fall, de enda olyckorna på E4:an idag var i fel körriktning samt direkt efter att vi kört av vid Linköping. Så även om det gick lite långsamt på sina håll så gick det i alla fall framåt.

Så enligt ursprungsplanen skulle vi komma fram till Vimmerby ungefär vid 22-tiden på juldagskväll. Helt enligt Johans beräkningar. Man kan tycka att 14-snåret på annandagen är lite av ett misslyckande men tja.. det blir inte alltid som man tänkt sig. Den sista halva milen var dessutom extremt moddig och motig men då hävde Johan ur sig de bevingade orden: "Fan heller att jag åk i 130 mil för att fastna någon kilometer från målet!"

torsdag 24 december 2009

Julgra.. eh.. Yuccapalmen..

Vi orkade inte fixa ens en liten bordsgran men tja.. vi ska inte vara hemma så mycket och det är inte färdigstädat på långa vägar ändå. Kanske nästa år. I alla fall, Johan tyckte det såg tomt ut när jag fotade julklapparna på köksbordet så han ställde dit Yuccapalmen och jag hängde glitter på den! Så tadaa!! En julyuccapalm! Just för att vi ska flänga runt en del den närmaste veckan så blir julklappsöppnandet lite utspritt, så idag var alltså julklappsöppning nr 1. Mina klappar hitintills är:
  • Trisslotter vi fick av mamma och pappa (tyvärr vinstlösa)
  • Astronomisk kalender 2009 av mamma och pappa
  • En bok om Asterix (massa bakgrundsfakta om jubilaren!) som mamma förstås köpte i Frankrike
  • Två DVD-filmer av Johan, Bara roligt i Bullerbyn och Tuppen
  • En skruv/spärrnyckelsats av Johan
Annars så har hela dagen blivit lite traditionellt stressig och rörig. Johan jobbade i natt då det passade fel att falla ett antal decimeter snö. Inte det bästa julvädret om man ska cykla ut med tidningar mitt i natten. Lagom till de sista husen kom plogbilen i kapp honom så.

Som följd av detta så blev det mest sömn på förmiddagen och hela julfirandet blev lite försenat i starten. Men men, sånt som händer. Vi har i alla fall ätit julmat, druckit glögg, ätit lussebullar, lingonkaka, sett Kalle Anka och öppnat julklapparna.

Johan fick så slutligen öppna det paket som anlände för 57 dagar sedan, som han egentligen ville öppna så snart han tog emot Amazon-lådan av brevbäraren. Paketet som jag tejpade ihop igen och ställde undan i arbetsrummet för att sedan slå in och gömma på nytt. Johan trodde således att han visste var julklappen han trodde han visste var det var låg någonstans. Nope, den låg inte gömd i hobby-rummet utan bland mina tröjor i lådan under sängen. Så Johan har alltså sovit de senaste veckorna mindre än 30 cm från sin julklapp.

Så här glad blev i alla fall Johan av sin julklapp, studera minspelet från bild till bild.

Julafton!


Så här ser kalendern ut med alla luckor öppnade!

24:e december i adventskalendern!

fredag 18 december 2009

Köket - förr och nu!

Så idag kom luckorna hem igen, omlackerade, utfrästa och fina. Hantverkaren som skulle laga skåpet kom också sent omsider (det var lite problem med att starta bilen i morse i Kalix..) så allt var på plats. Bara för oss att ställa i ordning igen och städa efter hantverkare som inte tar av sig skorna.. Vet inte riktigt hur många gånger jag har våttorkat och dammsugit kök och hall de senaste veckorna.

Så nu kommer de spännande före-, under- och efterbilderna!
Först är alltså det mysigt julpyntade köket med det gamla golvet och de gamla luckorna. Notera också att passformen på skåpet bredvid spisen är illa, den luckan sitter uppenbarligen längre ut än de andra. Det var också det skåpet som rasade när golvläggaren stötte till sockeln med dammsugaren.

Här står kyl och frys i hallen och gamla golvet är utrivet och spacklat. Som synes så har tidigare hyresgäster tapetserat om en del och det har fuskats! Bakom kyl och frys fanns minnen från svunna tider. Av de tidigare tapeterna så känns ändå den nuvarande som bäst, även om den är lite neutral och småtråkig.
Vårt ytterst moderna öppna kök som vi hade i tre dagar. Otroligt praktiskt faktiskt, men ack så fult. Den första kvällen duckade Johan när han passerade skåpen ovanför kyl och frys för det är de luckorna vi båda slagit huvudena i vid mer än ett tillfälle. Vi är lite dåliga ibland på att stänga luckor när vi plockar i skåpen, eller mer exakt, vi är dåliga på att förvarna varandra om att luckorna står på glänt.

Så slutresultatet! Nytt mörkare golv, nya mörkare luckor med utfrästa spår. Se nu också att skåpet bredvid spisen är ordentligt på plats helt i balans med de andra skåpen. Tapeten är fortfarande densamma och den som målade taket borde skämmas men visst ser det ut som ett helt nytt kök!

18:e december i adventskalendern!

17:e december i adventskalendern!

onsdag 16 december 2009

Domino-hus?

Lulebo är visserligen inte kända för kvalitétsbostäder, i alla fall inte i sina studentområden. Man kan fråga sig vad man egentligen kan vänta sig av ett kommunalt bostadsbolag men tja.. ibland så undrar man verkligen.

Egentligen fungerar Lulebos lägenheter som gamla Jugoslavien, så länge man inte försöker ändra något så funkar det. Men så snart man gör något någonstans så startar domino-effekten och det ena med det tredje händer.

Vi bestämde ju oss för att byta golv (det ser himla fint ut), men när golvläggaren som bäst donade och dammsög innan golvläggning så rasade ett skåp ner. Nu var innehållet mestadels burkar av olika slag och det enda som egentligen kunde gå sönder var mina vaser men de klarade sig. Det visade sig att skåpet var extremt fuskigt ditsatt.

Det skåpet är det löstagbara ifall hyresgästen vill sätta in diskmaskin, vilket var precis vad de gamla hyresgästerna hade och sedan hade de mest bara tryckt in skåpet igen och lämnat det som det var. Genom något mirakel så höll det ihop tills golvläggaren dök upp men där tog det stopp..

Så nu har vi återigen haft besök av hantverkare för att få skåpet på plats ordentligt, turligt nog så är det ingen hemlighet att lägenheterna i det här området är i behov av renovering så man får i alla fall inga bannor för att man drar hit hantverkare gång på gång. Många av problemen som vi har beror dessutom på de tidigare hyresgästernas vilja att renovera på egen hand. Vilken klåpare som sedan besiktat och godkänt allt det här hafsiga arbetet, det skulle jag bra gärna vilja veta.

Naturligtvis saknade hantverkaren allt han behövde för att laga skåpet men imorgon kommer han hit och fixar det sista och senast fredag får vi tillbaka skåpluckorna! Imorgon står dessutom grovtvätt på schemat, stolsdynorna ska tvättas. Sedan har vi ett alldeles "nytt" och fint kök!

16:e december i adventskalendern!

Några röster på vad den gråa saken är för något? Kroppen påminner om en katts men huvudet ser väldigt muslikt ut så vad är det? En kåtta? En ratta?

måndag 14 december 2009

Köket

Idag kom hantverkarna och tog våra köksluckor, lådor och kryddhylla så nu har vi minst sagt ett öppet kök. Innehållet i lådorna ligger dessutom i en låd-ö mitt i köket bestående av 5 kartonger. Allt för att det ska vara så smidigt som möjligt att hitta det man letar efter så representerar varje kartong en av lådorna. Systemet hann vara i bruk i flera minuter igår innan Johan sprang omkull låd-ön och välte ut kartongen med baksaker.

Senast fredag ska vi få igen luckor, lådor och kryddhylla. Sedan följer lite städning av köket (hantverkare tar inte av sig skorna i Luleå..) och slutligen så kommer det komma upp före- och efterbilder. Ge er till tåls.

14:e december i adventskalendern!

Paradis-asken!

Juliga som vi försöker vara så köpte vi häromveckan en Paradisask. Jag vet att det är mer traditionellt med Aladdinask men jag är inte så förtjust i mörk choklad. I alla fall, Johan har lite dåligt samvete att han nyligen glömde bort att jag inte tycker om en viss choklad och det var den enda han köpte hem så nu med Paradisasken så är han extra försiktig:

"-Den här biten då? Är det okej om jag tar den?"

Nu har vi inte hunnit äta så många bitar än men han har frågat om varje bit hitintills..

fredag 11 december 2009

Dagens Johan!

Anna: "Var har du gjort av fjärrkontrollen till lilla TV:n?"
Johan: "Det vet jag inte, men den ligger väl där någonstans."
Anna: "Nej, det gör den inte, kan du hitta den."
Johan: "Men den fungerar ju ändå inte."
Anna: "Har du provat att byta batterier?"
Johan: "Näää..."

Ibland blir man faktiskt lite småtrött...

11:e december i adventskalendern!

torsdag 10 december 2009

(Går)dagens Johan!

Anna: "Man ser smulor mycket bättre på det nya golvet?"
Johan: "Det är inte enbart positivt.."

Saker som syns bättre på nya golvet är:

-Smulor!
-Matrester!
-Mer smulor!

Alltså sånt som Johan har en inbyggd talang för att sprida omkring sig.

Saker som syns sämre på nya golvet är:

-Kylskåpspoesi som landar med magnetsidan upp..

Summa summarum, golvet har förstås fortfarande nyhetsstatus så vi har redan hunnit dammsuga och våttorka några gånger sedan det kom på plats. Den sista våttorkningen hade visserligen mest att göra med att Johan fick för sig att griljera skinkan i natt och hade inom en halv minut lyckats spilla skinkspat över diskbänken, skåpluckorna och förstås golvet. Innan han började med skinkan så satte han igång med senapsprojektet utan att stämma av med mig, så jag väl kom så långt som att lägga mig i senapskokningen var det redan senapspulver över absolut hela bänken och spisen..

Både senap och skinka blev bra, sedan tvingade jag Johan att diska och städa i köket. Det var inte en bra idé att tvinga Johan att göra allt detta när det redan blivit natt för idag så fick jag diska om åtskilliga saker. Jag ska nog ändra vår regel om diskning innan läggdax till ett specifikt klockslag istället. Läggdax är dessvärre alltjämt för oss en flytande tid.

10:e december i adventskalendern!

onsdag 9 december 2009

Nytt golv!

Jojomen, idag blev hantverkaren klar med vårt nya köksgolv. Bilder kommer senare när vi också fått skåpluckorna fixade så man verkligen kan se vårt nya kök ordentligt.

Vi passar också på att tvätta dynor och duk i samband med att vi städade ut köket. Johan tyckte då att vi kunde passa på och lägga dit en annan duk som är mer julig. Så efter att vi ställt tillbaka bordet så grävde jag i duklådan vilket ledde till följande konversation:

Anna: "Vilken duk var det du tyckte var mer julig? Den med solrosor eller den med jordgubbar?"
Johan: "Det här känns bara fel, men den med jordgubbar.. den är i alla fall röd!"

9:e december i adventskalendern!

tisdag 8 december 2009

8:e december i adventskalendern!

7:e december i adventskalendern!

6:e december i adventskalendern!

5:e december i adventskalendern!

4:e december i adventskalendern!

3:e december i adventskalendern!


2:a december i adventskalendern!

1:a december i adventskalendern!

Julpyntet!

Inför första advent städade vi en del (vilket man inte riktigt kan tro längre..) och julpyntade. Det blev alltså att bära upp julpyntslådorna från förrådet. Johan har ju haft sitt pynt framme ända sedan i somras, det låg i hans flyttkartonger och blev aldrig av att packa ner. Nu har det fått sällskap av valda delar av mina saker.Så här får ni lite bilder från vardagsrummet, köket, hallen och badrummet. Hängde lite glitter i sovrummet med men det spar vi till en annan gång. Notera de fina julkulorna i fönstret, det är pusselkulor som jag hittade på en rea härom våren! De är lite småtrixiga att montera faktiskt. Inte mönstervis eller så men få de sista tre bitarna på plats samt få fast snöret kan ta en stund.
Julkalendern hittade jag i leksaksaffären förstås och bestämde att jag förtjänade en sådan! Dessvärre kommer jag inte åt mitt övriga lego i nuläget då det som så mycket annat vi inte riktigt vet var vi ska göra av är undanstuvat i hobby-rummet. Så jag tröstar mig med en julkalender tills vidare.